Enligt de ecuadorianska myndigheterna har ungefär sex av tio väljare röstat ja till att sluta utvinna av olja i Yasuní.
– Det här är ett modigt exempel för hela världen. Att ett land som länge varit beroende av olja med direkt demokrati väljer att rösta ut den, säger finlandssvensk-ecuadorianska Helena Sirén Gualinga.
Hon är en del av Kichwafolket och jobbar för att skydda urfolks rättigheter i Amazonas. Tillsammans med urfolksungdomar från hela Amazonas och med kvinnorna från Waoranifolket i Yasuní har hon arbetat för att ja-sidan ska vinna.
Mindre olja ger mindre pengar
Folkomröstningen är ett nederlag för den avgående presidenten Guillermo Lasso. Han har argumenterat för att rösta nej och fortsätta utvinna olja i området.
Argumenten för nej-sidan har huvudsakligen varit ekonomiska, som att landet skulle gå miste om stora inkomster och tolv procent av sin dagliga råoljeproduktion om det statliga bolaget Petroecuador slutade borra olja i Yasuní.
– De förlorade intäkterna borde ersättas, men det är på Ecuadors ansvar att göra det på ett ansvarsfullt och rättvist sätt, säger Sirén Gualinga.
Hon hoppas på att Ecuador kan börja ställa om sin ekonomi till en sådän där frisk natur också värdesätts.
Det finns nio oljeborrningsområden, så kallade block, i nationalparken och flera block omkring den. Folkomröstningen har handlat om att sluta borra i ett av blocken – nummer 43.
Enligt Ecuadors centralbank kommer beslutet att sluta borra olja i block 43 att minska landets ekonomiska tillväxtsprognos med ungefär två procent fram till 2026.
Man talar ofta om förändring, men ingen har varit tillräckligt modig att gå åt rätt håll
Helena Sirén Gualinga
Det handlar inte längre om tomma ord och löften
Helena Sirén Gualinga tror att landet kommer kunna ta den ekonomiska smällen eftersom det fortfarande finns flera oljeblock kvar. Dessutom har flera politiska röster under presidentvalet visat en vilja att sluta borra olja.
– Man talar ofta om förändring, men ingen har varit tillräckligt modig att gå åt rätt håll. Att det här nu kommer från folket, och inte från politiker eller beslutsfattare, gör det otroligt starkt, säger Sirén Gualinga.
Hon säger att folkomröstningen kommer lägga press på andra länder att fatta liknande beslut.
Trots att Helena Sirén Gualinga ser det här som något positivt för alla i Amazonas och för byar som försöker skydda sina territorier så finns det mycket arbete för miljön kvar att göra.
– Det är viktigt att vi aktivt deltar i processen efter omröstningen. Fast vi har röstat finns det ännu mycket att göra, och vi ska se till att det görs på det mest miljövänliga sättet som respekterar mänskliga rättigheter.
Källor: Reuters, New York Times, The Guardian, NBC News, Unesco