Indiens månprojekt inleddes för nästan sex veckor sedan inför tusentals jublande åskådare. På onsdag eftermiddag nådde resan sin kulmen då landningen på månens sydpol genomfördes.
Bara tre länder – USA, Sovjetunionen och Kina – har hittills lyckats landa ”mjukt” på månen.
Nu blir Indien den fjärde nationen – men dessutom den första nationen som landar vid månens sydpol.
Indiens månlandning skedde bara några dagar efter en rysk krasch i samma område
Den indiska månlandningen kommer bara några dagar efter att Rysslands Luna-25 kraschade när den försökte landa i samma region.
Den ryska farkosten hade lagt sig i omloppsbana runt månen och förberedde sig för landning när den plötsligt hamnade ur kurs och störtade ner. Det var Rysslands första månuppdrag på nästan 50 år.
Det här kunde ha varit en möjlighet för Vladimir Putins styre att visa att det ryska rymdprogrammet klarar sig utan västligt samarbete och att Ryssland reder sig trots västländernas sanktioner.
Inte lätt att landa
Chandrayaan-3:s månlandare Vikram tog sig loss från sin framdrivningsmodul förra veckan och har kontinuerligt skickat tillbaka bilder till jorden sedan den gick in i månbanan den 5 augusti.
Att landa tryggt och säkert på månen är inte lätt. Månen har ingen atmosfär så man måste använda bromsraketer som kan dämpa farkosten då den ska landa på månytan.
Meningen är att Vikram ska undersöka månens föga utforskade sydpol.
När landaren väl har stabiliserat sig och dammet lagt sig kommer en sexhjulig rover att rulla ut ur farkosten och röra sig på ett mycket ojämnt område som är fullt av kratrar och stenblock. Den ska samla in viktiga data och bilder som sänds till landaren som sedan skickar dem vidare till jorden.
Man väntar sig att forskningen på månens sydpol ska ge viktiga bidrag till kunskapen om månen. Ett av uppdragen är att leta efter vattenbaserad is.
Indiens andra försök
Det här var Indiens andra försök att landa på månen. Ett tidigare indiskt månlandningsprojekt misslyckades 2019. Den indiska rymdforskningsorganisationen (ISRO) säger att man har lärt sig av misslyckandet för fyra år sedan då forskarna förlorade kontakten med månmodulen strax före den planerade landningen.
Indien använder raketer som är mycket mindre kraftfulla än de som USA använde för sina apollo-projekt. Den indiska sonden kretsade till exempel flera gånger runt jorden för att få fart innan den gav sig ut på sin månadslånga månresa.
Indiens rymdprogram följer en lågbudgetlinje
Indien har ett jämförelsevis lågbudgeterat rymdprogram även om programmet har vuxit avsevärt i storlek och fart sedan Indien för första gången skickade en sond som kretsade runt månen 2008.
Enligt experter har Indien lyckats hålla sina kostnader för rymdprojekt på en relativt låg nivå genom att kopiera och anpassa sig till befintlig rymdteknik. Dessutom har Indien ett stort antal högutbildade ingenjörer som får löner som utgör en bråkdel av de löner som utländska kollegor får.
År 2014 blev Indien det första asiatiska landet som placerade en satellit i omloppsbana runt Mars.
En dag på månen motsvarar 28 dagar på jorden
En dag på månen motsvarar 28 dagar på jorden och det innebär att landaren och rovern kommer att ha 14 dagars solljus för att ladda sina batterier.
När natten faller kommer batterierna att ladda ur och sluta fungera. Det är ännu inte klart om de vaknar till liv igen när nästa dag på månen börjar.
Källor: BBC, The Guardian, AFP, Indiens rymdorganisation ISRO
