Avtalsbrandkårsveckan pågår som bäst och via den vill man locka nya medlemmar till landets frivilliga brandkårer.
På Dragnäsbäck frivilliga brandkår i Vasa är man rätt nöjda med situationen, man har med egna ord ett hyfsat antal medlemmar och dessutom en rätt nybyggd brandstation.
Medelåldern kryper uppåt
Men enligt en utredning lider brandkårerna av att medlemmarna blir allt äldre. Och det märks också här.
– Vi har relativt hög medelålder men vi har också fått med yngre nu under de senaste åren. Så jag upplever att återväxten hos oss är tryggad för tillfället, säger kårchef Tom Lindell.
Ett misstag eller en ungdomsdröm
Kårchefen säger att det var lite av ett misstag att han gick med i frivilliga brandkåren i början på 90-talet.
För andra har en önskan om att få vara brandman funnits med länge. Till exempel för Sebastian Fuentes.
– Det är en ungdomsdröm. Och här finns möjlighet att dela min tid mellan arbete och brandkåren, det som jag älskar.
Alla kan inte lämna arbetsplatsen
De flesta arbetsgivare har förståelse för att det kan bli utryckning under arbetsdagen. Men med vissa yrken går det helt enkelt inte att komma loss.
– Jag är sjukskötare och förstavårdare. Om jag är på jobbet så kan jag inte följa med på utryckning. Det är lite lättare för dom som jobbar på kontor, säger Mido Taha.
Svårt på många orter
Avtalsbrandkåristerna ser att de har en viktig roll för räddningsväsendet.
– Vi har ju yrkesbrandmännen som är ovärderliga men de har ju också begränsade resurser. Så jag ser oss som ett stort komplement, utfyllnad vid större tillfällen, säger vice kårchef Marcus Westerlund.
– Det system vi har i Finland för tillfället är väldigt bra. Och man hoppas ju givetvis att det fortsätter. Men jag vet att det på många orter finns utmaningar att få med nya människor i verksamheten och det är ju synd, säger Tom Lindell.
På Räddningsbranschens centralorganisation SPEK vet man berätta att avtalsbrandkårerna tar del av cirka 46 procent av utryckningarna i Finland, endera på egen hand eller tillsammans med yrkesbrandmännen.
Den frivilliga brandkårens betydelse är speciellt tydlig på landsbygden. Där är den ofta först på plats av alla vid olycksplatsen. Den är också en viktig resurs vid utdragna uppdrag, som till exempel stora skogsbränder och när stormar orsakar många uppdrag samtidigt.