Sibbo ska växa, men får inte bli en förort till Helsingfors – Tallmobor diskuterade kommunens framtid

Grönområden och bra tillgång till service, olika sorters boende och möjlighet att jobba nära hemmet om man så vill.

Grupparbete under invånartillfälle. Många personer är samlade kring tre bord.
Grupparbete under invånartillfället. Deltagarna skulle komma med tankar och åsikter om strukturmodellerna, sen valde varje grupp ut tre viktiga teman. Bild: Mira Bäck / Yle

Det är några av önskemålen som togs upp av Sibboborna på torsdagskvällens invånarmöte i Talman koulu.

Ungefär 20 invånare var där för att diskutera kommunens framtid i form av generalplanen för Sibbo 2050. Generalplanen styr markanvändningen i hela kommunen fram till år 2050.

Tuula Nordman är en av Sibboborna på plats. Hon har bott i Tallmo sedan 1960-talet.

– Jag är intresserad av hur det här området växer, förhoppningsvis får vi mer service, säger Nordman.

En leende äldre dam sitter på en stol framför krokar med ytterkläder.
Tuula Nordman tycker Tallmo fallit lite i skymundan. Bild: Mira Bäck / Yle

På frågan om hurdant Sibbo Nordman önskar sig i framtiden så tar hon upp ganska liknande saker som kom upp i enkätsvaren som presenterades.

– Så naturnära som möjligt, men så att det finns service och går att röra sig med andra färdmedel än egen bil. Det fattas service här i Tallmoområdet, säger Nordman.

Invånarna mer tillväxtkritiska än beslutsfattarna

Enkätresultaten som presenterades handlade om vad Sibboborna ser som kommunens styrkor och vad som borde utvecklas.

Ett intressant resultat var att invånarna och beslutsfattarna tog upp ungefär samma teman, men invånarna var mer intresserade av grönområden, naturen och de ungas välmående. Invånarna var också mer kritiska till hur snabbt Sibbo växer.

Enkäten besvarades av 543 personer. Man kan bekanta sig med resultaten här.

Sedan fick deltagarna sätta tänderna i tre strukturmodeller som visar olika sätt för kommunen att växa.

– I den första modellen sprids utvecklingen ut. I den riktas Sibbos tillväxt inte bara till Söderkulla, Nickby och Tallmo utan också till flera byar där det finns offentlig service så som skolor, berättar generalplanläggare Jani Arponen.

I modell nummer två koncentreras den största delen av befolkningsökningen till Söderkulla medan modell nummer tre har fokus på Tallmo och Nickby. I alla tre modeller räknar man med att KeNi-banan, järnvägen som går via Kervo till Nickby, blir av.

Tre kartor över Sibbo med lite olika märkningar.
De tre strukturmodellerna. Bild: Sibbo kommun

Det går att bekanta sig mer med strukturmodellerna här.

De tre strukturmodellerna är inte så detaljerade, och de är med flit ganska tillspetsade. Utifrån responsen på dem ska kommunen i höst utarbeta en slutlig strukturmodell som sedan blir grund för utkastet till generalplanen.

Svårt att föreställa sig framtiden

Sibbobon Guy Hjort var också med på invånarkvällen. Han tyckte det var en mångsidig diskussion där det kom fram många olika åsikter. Dessutom var han nöjd med att kommunens planläggare och konsulterna som var med förklarade saker på ett förståeligt sätt.

– Det var sådana som ville framhålla naturvänligheten och sådana som ville framhålla arbetsplatser. Barnens framtid, trafik och transport togs också upp, säger Hjort.

Hjort har ingen klar favorit bland de tre strukturmodellerna.

– Jag tycker egentligen inte det är så stor skillnad, det handlar om hur man gör det. Om man gör det hyggligt är det inte så stor skillnad om man bygger centrum i södra Sibbo eller norra Sibbo, säger Hjort.

Han vet vad han inte vill ha.

– Om man gör centrum som de här hemska sovstäderna kring Helsingfors, så är det hemskt. Det är fasligt så de ser ut, tycker Hjort.

Två män står bredvid en skärm. Framför dem sitter grupper med människor kring bord. I förgrunden syns färggranna lappar och pennor utspridda över ett bord med kartor.
Man hade först förberett tre bord men det behövdes ett fjärde. På borden fanns kartor och förklaringar över strukturmodellerna samt lite redskap som behövdes under grupparbetet, godis inte att förglömma. Bild: Mira Bäck / Yle

Hjort tycker det känns svårt att planera så långt framåt som till år 2050.

– Det är omöjligt. Man kan spekulera, men vem vet?

Hjorts frågor och funderingar ligger närmare i tiden än så. Han ville veta läget med delgeneralplanen för Tallmo och fick höra att den ska bli klar och komma till fullmäktiges behandling antingen kring jul eller efter årsskiftet.

– Ända sedan 1950-talet har vi haft planer och nya planer och förändrade planer. Det skulle vara bra om vi skulle få en plan som håller, säger Hjort.

Tidigare har liknande invånarmöten ordnats i Söderkulla och Nickby, nu var det Tallmos tur.

Finns ännu möjlighet att säga sitt

Generalplanläggare Jani Arponen berättar att deltagarna kommit med lite olika tankar på de olika ställena.

– Man kan säga att människorna är positiva till att Sibbo växer, men man vill behålla kommunens karaktär och närheten till naturen, säger Arponen.

En leende man i ärmlös kragskjorta står i ett klassrum framför en skärm.
Generalplanläggare Jani Arponen är glad över feedbacken man fått. Härifrån går det bra att jobba vidare för att komma fram till en modell som största delen av Sibboborna tycker är okej. Bild: Mira Bäck / Yle

När Tallmoborna röstar om vilken modell de gillar bäst får nummer ett och tre mest bifall. Tallmoborna vill gärna utveckla de egna hemtrakterna, som fallit lite i skymundan när Söderkulla vuxit. Söderkullaborna på ett tidigare diskussionstillfälle ville å sin sida helst utveckla de södra delarna av kommunen, berättar Arponen.

Mindre pop up-träffar ordnas torsdagen den 31 augusti samt tisdagen den 12 september och så finns det en enkät om de tre strukturmodellerna att svara på. Den är öppen till den 15 september.