Det blir en allt viktigare fråga vad vi ska göra med jordens resurser och yta. Ska vi låta mer av skogarna växa och bli gamla för att bidra till kollagringen eller ska vi göra som skogs- och jordbruksindustrin vill och avverka dem för att få träprodukter eller större ytor med jordbruksmark?
Globalt sett är efterfrågan på jordbruksmark den största orsaken till skogsavverkningen och sammanlagt förlorar världen 4,7 miljoner hektar (47 000 kvadratkilometer) skog per år.
Det finns 900 potentiella svamparter
En ny studie från University of Stirling visar att en effektiv metod att både bidra till försörjningen och ökad kollagring kan vara att odla ätbara svampar.
Om avverkad skog skulle återplanteras med träd tillsammans med ätbara svampar som lever i symbios med träden skulle kollagringen öka med upp till 12,8 ton per hektar varje år (beroende på trädart och klimat).
Det finns minst 900 sådana svamparter och forskarna nämner som exempel perigordtryffel och tallblodriska.
Johan Ekroos är biträdande professor i agroekologi vid Helsingfors universitet. Han har bekantat sig med studien och säger att den väcker många tankar. Studiens inramning är att jordbruk är en av de största orsakerna till att vi hugger ned skog för att röja plats för odling.
Men om vi kunde ha skogsmark som samtidigt producerar mat så skulle det vara bra.
Det sätt som allra mest bidrar till att binda kol
Det man vinner med det här är att jämfört med andra sätt att producera mat i jordbruk är det här det sätt som allra mest bidrar till att binda kol eftersom det är ett trädbevuxet system.
– Nästan alla andra sätt, om vi tänker oss jordbruk på åkermark, binder inte på det sättet. Resultatet blir antingen neutralt, eller om det innefattar röjning så ger det en negativ påverkan.
Systemet skulle världen över kunna ge en näringsrik mat åt nästan 19 miljoner personer. Mat som dessutom inte innebär några utsläpp under produktionen.
Tallblodriska har i experiment visat sig kunna ge över 1 000 kilogram skörd per år i tallskogar och enbart Kinas skogsbruk hade under de senaste tio åren kunnat odla ätbara svampar med en tillräcklig kaloriproduktion för att föda 4,6 miljoner människor årligen.
”En innovationsfråga som jordbrukare är oroligt bra på”
– Alla sätt att bidra till en stabil matförsörjning är bra, utan vidare. Tallblodriska kunde i princip odlas i södra Finland.
– Men det är för mig ännu oklart hur det här skulle integreras till matsystemet. Man måste på något sätt få in den här uppfinningen i vårt ekonomiska system. Rent tekniskt borde det fungera i södra Finland, säger Ekroos.
Tallblodriska är en svamp som bildar ektomykorrhiza. Varifrån ska vi få det?
– Det finns i princip överallt och det finns forskare som jobbar med mykorrhiza. Man kan odla det i laboratorieförhållanden. Inokulering går till så att man när trädplantorna är alldeles små har dem i en lösning med mykorrhiza och därefter planterar dem. Då har svampen och trädet redan funnit varandra. För dem som jobbar med mykorrhiza är det ingen svår sak.
Utmaningen blir att samla ihop fruktkropparna, den delen av svampen vi äter, och distribuera dem till marknaden.
– Det är en innovationsfråga som jordbrukare är oroligt bra på, att testa sig fram, konstaterar Ekroos.
Experimentet med odlad svamp i skog torde kunna skalas upp med inokulerade plantor. Rent tekniskt borde det inte finnas hinder. Det gäller för de rätta personerna att hitta varandra, kunna samarbeta och få ekonomi i odling och distribution.