Vid initiativtagaren till Östersjödagen, John Nurminens stiftelse, ses arbetet med att minska på näringsbelastningen som orsakas av jord- och skogsbruket som första prioritet just nu. En annan viktig tyngdpunkt är att öka biodiversiteten i Östersjön.
Framsteg har gjorts, men det betyder inte att Östersjön mår bra.
– Den årliga näringsbelastningen i Östersjön har minskat märkbart, men mycket arbete kvarstår, kommenterar Erkki Salo, direktör för medelanskaffningen.
Verksamheten baserar sig i hög grad på donationer från privatpersoner, företag, stiftelser och organisationer. I fjol fick stiftelsen in donationer för 2,9 miljoner euro.
Enligt Salo fick många upp ögonen för problemen senast under de stora förekomsterna av blågröna alger år 2018-2019. Då ökade donationerna från både privatpersoner och företag.
Kriget i Ukraina och inflationen kan eventuellt ha påverkat folks val av hur de riktar sin hjälp. Förändringen är ändå inte stor.
– Storleken på donationerna har gått ner en aning, men helhetsantalet har hållits på en god nivå. Intresset för ändamålet har inte försvunnit, säger Salo.
”Östersjöfrågan borde också påverka jordbrukspolitiken”
Strategidirektör Pieta Jarva vid Baltic Sea Action Group säger också hon att jord- och skogsbrukets näringsbelastning är en viktig tyngdpunkt i arbetet för att rädda Östersjön. Organisationen gör den här tiden på året mycket odlarsamarbete.
En stor del av BSAG:s verksamhet baserar sig på projektfinansiering från bland annat EU och ministerier. Också donationerna har betydelse.
Enligt Jarva blev finländarna under coronaviruspandemin mer medvetna om närmiljöns betydelse, och då ökade också donationerna. Under kriget i Ukraina har i de i sin tur minskat en aning.
– En större del av finländarnas donationer går säkert till humanitära ändamål just nu. Det känns av här på miljösidan och i donationerna till Östersjöarbetet.
Jarva tycker att det är bra att regeringsprogrammet innehåller skrivelser om Östersjön, men det skulle vara bra om Östersjötänket genomsyrade all politik, så att Östersjöfrågan skulle tangeras också i samband med till exempel jordbrukspolitiken.
– Jag hoppas att miljöfrågornas och Östersjöarbetets finansiering inte ska försvinna, kommenterar hon regeringens politik.
”Finländarna är vettiga människor som förstår”
Håll skärgården ren rf jobbar för tillfället bland annat med avfallshantering och med att avlägsna båtar som ligger och skräpar ner.
Föreningen meddelade också nyligen om sitt deltagande i ett internationellt projekt där man minskar på den turismrelaterade näringsbelastningen längs Östersjökusten.
– Lokalt kan vattenkvaliteten ha blivit bättre, men på de största områdena är den tyvärr likadan eller tidvis sämre än tidigare, kommenterar verksamhetsledare Aija Kaski sommarens iakttagelser från havsområdena.
Föreningen har en budget på 1,8 miljoner euro. 13 000 medlemmar utgör en ryggrad för verksamheten, som också stöds av en del företag. Hos Håll skärgården ren har världsläget inte påverkat medelinsamlingen.
– Vi var lite rädda för hur det går för alla andra frågor då kriget i Ukraina bröt ut, men det har visat sig att finländarna är vettiga människor som förstår att man kan stödja fler goda ändamål samtidigt, säger Kaski.
Håll skärgården ren har de senaste åren fått ett understöd på 400 000 euro från miljöministeriet. Kaski läste omedelbart igenom finansminister Riikka Purras budgetförslag då det offentliggjordes och lever i uppfattningen att stödet hålls oförändrat.
