Vid Vikbacka avloppsreningsverk monitoreras närvaron av kokain, amfetamin, ecstasy och metamfetamin i avloppsvattnet.
Reningsverket behandlar avloppsvatten från Helsingfors, Vanda, Tusby och Kervo.
Enligt granskningen var mängden kokain och amfetamin högst under mars månad. Den visade också mindre mängder ecstasy (mdma) och metamfetamin, som är en starkare drog än amfetamin.
Den ökade droganvändningen syns även i trafiken i regionen.
Narkotika har gått förbi alkohol som orsaken till rattfylleri i Helsingfors. Enligt polisen är det personer påverkade av amfetamin som orsakar de värsta farosituationerna av rattfylleristerna.
Det är också de som oftast grips av polisen.
Den näst vanligaste drogen bland de som kör påverkade är cannabis.
En färsk studie av THL visar att cannabis är den absolut vanligaste drogen som finländarna använder. Cannabisanvändning granskas inte i avloppsvattnet.
I undersökningen har man frågat om finländarnas droganvändning och attityd till droger.
Den näst vanligaste formen av droger är lugnande medel, sömntabletter och värkmediciner.
Vi bad två experter att förklara hur olika droger påverkar körförmågan.
1. Cannabis
Effekten av cannabis motsvarar en fylla på mellan 0.5 och 1 promille, säger överläkare Margareeta Häkkinen som är THL:s läkare med ansvar för drogpåverkan och trafik.
Hon betonar att man inte kan jämföra sinnestillstånden som alkohol och cannabis orsakar sinsemellan.
Enligt Häkkinen påverkar cannabis till exempel möjligheten att bedöma avstånd och hastighet.
– Reaktionstiden blir längre och långvarigt bruk kan leda till likgiltighet, även i trafiken, säger Häkkinen.
Polisinspektör Heikki Ihalainen från polisstyrelsen säger att förare som använt cannabis kör på ett nervöst sätt.
Häkkinen säger att ämnet påverkar personen i några timmar men att det efter det kan finnas långvarigare effekter.
Traficom rekommenderar att man ska vänta minst ett dygn innan man kör bil efter att ha använt cannabis.
2. Amfetamin
Amfetamin stimulerar det centrala nervsystemet. Överläkare Margareeta Häkkinen säger att i princip kan man tro att det förbättrar körförmågan eftersom det gör användaren mer alert, men det finns negativa effekter som motverkar de positiva.
– Det gör personen mer aggressiv och leder till fler misstolkningar och mer aggressivt beteende, säger Häkkinen.
Enligt polisen är amfetamin den mest problematiska drogen i trafiken. Sammanlagt åker omkring 4 000 förare runt om i landet fast varje år för att ha kört påverkade av amfetamin, säger polisinspektör Heikki Ihalainen.
Enligt Ihalainen är de som kör under påverkan av amfetamin mycket nervösa.
– Ofta så kan amfetaminpåverkade förare också vara säljare och därmed ha droger med sig. Det kan leda till att de flyr från polisen.
Hur länge amfetamin påverkar en person beror till exempel på hur många dagar i sträck drogen brukats och hur stora doserna har varit.
3. Ecstasy, metamfetamin och kokain
Mängden kokain och metamfetamin har ökat i avloppsvattnet i huvudstadsregionen. Effekten på körförmågan är liknande som amfetamin, enligt Häkkinen. Ecstasy kan i sin tur leda till hallucinationer hos föraren.
– Enda skillnaden på kokain är egentligen att effekten är mer kortvarig. Å andra sidan så kan den påverka körförmågan också efter att drogen lämnat kroppen, säger Häkkinen.
Till exempel kan brukaren vara trött efteråt.
4. Bensodiazepiner och sömnmedel
Enligt en ny undersökning av THL så är lugnande medel, sömntabletter och smärtlindrande medicin den näst vanligaste drogen i rekreationellt syfte.
I trafiken är bensodiazepiner mest problematiska. De används som lugnande medel och sömnmedicin. De kan också testas av polisen med ett snabbtest i trafiken.
Ofta märker en användare av bensodiazepiner inte att hen är påverkad eller hur det påverkar körförmågan. Reaktionerna kan också vara svåra att förutsäga, säger Häkkinen.
– Ibland kan det leda till impulsivt beteende och ett överdrivet självförtroende. Det vill säga, även om en utomstående ser att någon är påverkad så känns det inte så för dem själva, och det är förstås problematiskt i trafiken, enligt Häkkinen.
Bensodiazepiners effekter kan vara i några dagar. Individens toleransnivå har där en stor effekt.
Lugnande medel påverkar centrala nervsystemet, vilket gör en trött, orsakar långsammare reaktionstider och problem med minnet.
– Det har varit situationer då föraren inte märkt att trafikljusen ändrat och polisen har gått och väckt den drogpåverkade föraren, säger polisinspektör Ihalainen.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Kokaiinia ja amfetamiinia käytetään yhä enemmän pääkaupunkiseudulla, ja se näkyy liikenteessä – näin yleisimmät huumeet vaikuttavat ajokykyyn