28 augusti meddelade EU-kommissionen att de vill stoppa strömmingsfisket i Östersjön under 2024. Förslaget motiveras med att beståndet av strömming länge varit lågt.
Fiskestoppet är än så länge enbart ett förslag. De slutliga kvoterna bestäms den 23–24 oktober när EU:s fiskeministrar möts. Förhandlingarna förväntas bli kniviga.
Bland annat har jord- och skogsbruksminister Sari Essayah (KD) redan meddelat att Finland kommer motarbeta strömmingsförbudet.
Bland yrkesfiskarna har förslaget väckt ett ordentligt ramaskri. Strömmingen är den mest fiskade arten i Östersjön och otroligt viktig kommersiellt.
Bland annat har yrkesfiskarnas förbund varnat för att förslaget skulle leda till att många yrkesfiskare måste byta bransch.
Förslaget betyder ändå inte ett totalförbud. Yrkesfiskare skulle fortsättningsvis kunna fiska strömming som bifångst. Det som EU vill komma åt är fiske som specifikt riktar in sig på strömming.
Marinbiologerna varnar – utan strömming kollapsar Östersjöns ekosystem
– Tänk att EU för en gångs skull har lyssnat på forskarna, säger Anna Törnroos-Remes, biträdande professor i marin och miljöbiologi vid Åbo Akademi.
Inom vetenskapsvärlden har det i flera år slagits larm om det svaga strömmingsbeståndet. Ekosystemet i Östersjön är skört och det behöver tas hand om.
Tänk att EU för en gångs skull har lyssnat på forskarna.
Anna Törnroos-Remes
– Vi har länge sett en minskning i strömmingspopulationen. Dessutom har strömmingen minskat i storlek. Det är ganska klart att någonting behöver göras, berättar Törnroos-Remes.
Här får hon medhåll av Henrik Svedäng, docent vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.
– Strömmingsbeståndet mår inte bra. Ju längre tid åtgärderna dröjer desto länge tid kommer återhämtningen ta, säger han.
Svedäng påminner också att ett förbud inte är en ny åtgärd. Fiskbestånd har tidigare kollapsat och totalförbud införts. Ett exempel på detta är sillbeståndet i Nordsjön.
– De ekonomiska och sociala konsekvenserna av totalförbudet var allvarliga. Samtidigt bedriver man idag ett mer hållbart fiske i regionen. Vi måste också tänka på framtiden nu.
Svedäng poängterar att man måste komma ihåg hur viktig strömmingen är för Östersjön.
– Strömming är Östersjöns vanligaste förekommande fiskart. Den fungerar som en motor i ekosystemet. Därför handlar förbudet om mycket mer än enbart fiskepolitik.
Genom att fiska strömming drar man upp fosfor ur Östersjön, eftersom fisken samlar på sig rikligt av ämnet. Fosfor bidrar till övergödning, därmed skulle strömmingsfiske motverka övergödningen.
Det här är ett argument som ofta dyker upp i diskussioner om fiske. Vetenskapsvärlden är mer skeptiskt inställd.
– Att strömmingsfisket skulle vara miljövänligt är ganska långt önsketänkande. Tittar man på fosformängden i hela Östersjön blir andelen som tas bort genom fisket försvinnande liten, säger Svedäng.
Fiskenäringen och vetenskapen behöver inte vara motpoler
Törnroos-Remes understryker att strömmingsfisket behöver begränsas. Samtidigt förstår hon bestörtningen inom fiskenäringen.
– Det ligger i allas vårt intresse att det också i framtiden finns verksamma yrkesfiskare. Samtidigt måste branschen anpassas till dagens realiteter.
Törnroos-Remes menar att diskussioner om fiskestopp inte kommer att försvinna, snarare öka. Klimatförändringen sätter ytterligare press på den redan sårbara Östersjön.
– Fiskenäringen skulle behöva en ny affärsmodell med eventuella stöd. Man måste samtidigt beakta minskande fiskeresurser och havsekosystemets hälsa. Fiskekvoterna måste anpassas enligt det, annars har vi inget kvar att fiska, säger Törnroos-Remes.
Enligt henne är det otroligt viktigt fiskebranschen och vetenskapen står på samma sida, och samarbetar aktivt. Låter man strömmingen återhämta sig säkras fiskebranschens framtid, även om de kortsiktiga ekonomiska förlusterna kommer att vara stora.
Fiskekvoterna måste anpassas.
Anna Törnroos-Remes
Den europeiska kommissionen kommer att föreslå ytterligare miljöåtgärder inom kort. Den 29 september ska östersjöländernas ministrar träffas i Litauen för att diskutera Östersjöns välmående.
Strömmingsfisket i siffror – stora fångster förvandlas till fiskmjöl
Enligt naturresursinstitutet Luke fiskades det sammanlagt 68 miljoner kilo strömming år 2022. Det här var 9 miljoner kilo mindre än året innan. Majoriteten av strömmingarna är trålfiskade ute till havs.
Trots de stora fångsterna är det en väldigt liten andel av strömmingarna som hamnar på våra tallrikar.
En femtedel av fångsten landar utomlands. Helsingin Sanomat rapporterade i våras att strömmingens popularitet snabbt sjunkit bland finländare. Istället köper man ”finare” fisk, så som lax.
20 miljoner ton strömming exporteras årligen till Östeuropa. Där är det en uppskattad basvara som både är proteinrik och förmånlig.
Fyra femtedelar av fångsten som stannar i Finland används som foder eller råvara till fiskmjöl. Siffrorna är baserade på Lukes statistik.
Fiskmjölet används främst som en komponent i fodret i fiskodlingar. EU-förslaget innebär också ett betydande ekonomiskt slag mot både tillverkare och konsumenter av fiskmjöl.
Pälsfarmer utfodrar sina djur med fiskmjöl i viss mån. Pälsnäringen har under de senaste åren kritiserats på grund av dålig lönsamhet och bristande etik.