I den första fasen ska man kunna återvinna 10 000 ton plastavfall per år i Sköldvik.
– Den här anläggningen kommer att expandera till 40 000 ton. Sedan kommer vi att ta ett steg med ytterligare anläggningar och öka kapaciteten till 100 000 ton till slutet av år 2026. Det är vår plan, säger Johan Grön som är operativ direktör på Lamor.
Var de här andra anläggningarna ska byggas har inte bestämts än.
Borgåbolaget Lamor bygger anläggningen tillsammans med partnerbolaget Resiclo. Byggarbetena börjar om några veckor, och redan nästa år ska anläggningen vara i gång.
Företag från Estland och Italien står för tekniken som används för att sortera, finfördela, smälta, förånga och kondensera sådant plastavfall som annars skulle brännas. Resultatet blir en sorts återanvänd olja som Shell köper upp och skeppar till Rotterdam. Där behandlas den och säljs vidare till andra företag som gör kemikalier och nya plastprodukter av oljan.
– Det är viktigt att vi får den här första anläggningen byggd och startar verksamheten. Det här är vårt koncept som vi kommer att kopiera och sedan bygga på andra ställen i Finland, Norden eller i världen, säger Grön.
Han beskriver den kommande anläggningen i Sköldvik som kompakt. Omkring 20 personer behövs för att driva anläggningen, sköta kvalitetsövervakning, logistik och så vidare.
För tillfället bränns 84 procent av plastavfallet som årligen produceras i Finland. Endast 15 procent återanvänds. Det har hittills gjorts vid anläggningar som återvinner plasten på mekanisk väg.
Det betyder att plasten sorteras, mals ner, smälts och kommer ut som små korn, granulat. Med kemisk återvinning delar man upp plasten i sina beståndsdelar och slutresultatet blir en råvara som liknar olja.
Fördelen med kemisk återvinning istället för mekanisk återvinning är dels att man kan använda sådant plastavfall som inte går att återvinna på mekanisk väg. Dessutom blir slutprodukten renare och kan användas för att göra plastprodukter av högre kvalitet, så som livsmedelsförpackningar.
EU trycker på
Att kemisk återvinning inte använts i större skala i Finland tidigare beror på att man ansett det vara för svårt och dyrt. Nu verkar ändå tiden vara mogen.
– EU vill öka återanvändningen av plast. Det betyder att alla plaster som finns tillgängliga måste försöka fås med i återanvändningscirkeln. Det finns många som jobbar med det runt om i Europa och i världen för tillfället men det finns inte många anläggningar som är i den här industriella skalan. Och det här kommer att bli en av de första i världen där vi ser att det här är möjligt, säger Grön.
Lamor har fått stöd av Business Finland och projektbolaget Lamor Resiclo har beviljats ett lån på 6 miljoner euro av Klimatfonden, ett statsägt bolag som ska främja nya klimatlösningar.
I den kemiska plaståtervinningsanläggningen i Borgå kommer man att kunna återvinna enbart en liten del av allt plastavfall som annars årligen skulle brännas i Finland.
Det är ändå ett steg på vägen mot att öka återvinningsgraden av plast, vilket EU kräver. Målet inom EU är att återvinna hälften av alla plastförpackningar år 2025 och 55 procent av alla plastförpackningar år 2030.
Borgåbolaget bygger i hemstaden
Lamor har cirka 70 anställda i Finland och 800 runtom i världen. Företaget sysslar med olika lösningar för att hålla miljön ren, så som oljebekämpning, rengöring av kontaminerad mark och återvinning.
Enligt Johan Grön valde man att bygga återvinningsanläggningen just i Sköldvik eftersom man ville att den skulle ligga nära huvudkontoret som finns i centrum av Borgå.
– När man kommer med ny teknologi och gör ett koncept kring det så är det väldigt viktigt att man är nära hemtrakten så att man kan övervaka och köra det på ett kontrollerat sätt. Ju längre bort man åker desto bättre är det att ha ett koncept man vet fungerar, så är det lättare att föra ut i världen, säger Grön.
Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula höll ett anförande och sa att projektet är viktigt både för Borgå och nationellt. Han önskade lycka till å stadens vägnar.