Den goda nyheten är att vi har den teknologi som behövs för grön omställning, alltså en övergång till en ekonomi som inte grundar sig på fossil energi och överkonsumtion. Men ingen av lösningarna löser alla problem.
Nu gäller det ännu att skala upp innovationerna. Det svåra blir att vända utvecklingen som nu går mot en allt mer accelererande användning av energi.
– Verksamheten har utvecklats otroligt under de senaste tjugo åren. Alla de åtgärder som behövs för att vi ska kunna hålla uppvärmningen under två grader finns redan, säger Antti Arasto som leder energi- och vätgasforskningen vid VTT.
Det här är de stora utmaningarna
- Den ökande andelen förnybar energi inte kan regleras på samma sätt som den fossila. Samhället ställs inför större krav på en flexibel energikonsumtion.
- Digitaliseringen av energisystemen gör samhället mer sårbart inför funktionstörningar, mänskliga misstag och cyberattacker. Vädret i en varmare värld innebär större risker och ett ökande antal naturkatastrofer.
- Elektrifieringen av system kräver sällsynta metaller vilket är en risk. Gruvverksamhet kan förorena den omgivande miljön och möta motstånd hos allmänheten.
- De lösningar som begränsar klimatförändringen är inte alltid hållbara ur naturens och miljöns synvinkel. Stadsmiljöer borde stödja biodiversitet med naturliga miljöer för arter och lämna tillräckligt utrymme för att begränsa översvämningsskador.
- De tekniska lösningar som utvecklas borde fungera både i vår nuvarande infrastruktur och i den kommande hållbara omgivningen. Utvecklingen borde vara teknologineutral för att lösningarna inte ska bli föråldrade förrän de kan tas i bruk i stor skala. Det är också en kostnadsfråga att ersätta nuvarande teknologi innan den kommit till slutet av sin livslängd.
En ytterligare utmaning för den gröna omställningen är brist på experter och professionella. Bara vart fjärde proffs inom energisektorn är en kvinna och då är Finland ändå i topp när det gäller energiutbildade kvinnor i världen.
Lösningar som borde tas i bruk
Men enskilda innovationer kan ge stora resultat när de skalas upp. Ett exempel kommer från cementindustrin som åstadkommer 7 procent av världens utsläpp. Med en eluppvärmd snurrande ugn undviker man de direkta förbränningsutsläppen och kan ta tillvara koldioxid. Sådana här ugnar beräknas vara i bruk om sex år.
En jämn tillgång på el kunde garanteras med små modulära kärnreaktorer där en del även också kunde producera värme till fjärrvärmenätet. VTT har inlett ett projekt med LDR-50 reaktorer som producerar värme och är enklare och lättare.
Koldioxidinfångning är en av regeringen Orpos tyngdpunktsområden. Om tre till fem år kommer vi att kunna ta tillvara koldioxid från biokraftverk och cellulosafabriker, förutspår VTT. I dem förbränns biomaterial, alltså växter, och det är koldioxid som annars skulle återgå till atmosfären i ett naturligt kretslopp. När den tas tillvara minskar den totala mängden koldioxid.
Däremot minskar den koldioxid som tas tillvara vid fossil industri bara själva fabrikens utsläpp, inte den totala mängden utsläpp som redan finns i atmosfären. Men även denna CCS-metod (Carbon Capture and Storage) kunde med fördel tas i bruk om Finland ska vara koldioxidneutralt år 2035.
Tekniken väntar på investeringar för att kunna tas i bruk i stor skala.
Vätgas och kolväten kan fasa ut fossila bränslen
En lösning på bristen på kritiska råvaror som litium och sällsynta mineraler är kolväten som produceras med hjälp av vätgas. De kan ersätta fossila bränslen eller olja i plastproduktion. Om tio år beräknas den första industrianläggningen som producerar hållbart flygbränsle stå klar, enligt rapporten.
Framtidens bostadsområden ska bli mer energiresilienta. Nya hus kan byggas så att de håller inomhusvärmen under minst fyra dagar, även under en köldknäpp. Det betyder att byggnader och energisystem byggs så att de stöder varandra.
Cirkulär ekonomi minskar på användningen av jungfruliga råvaror. Det betyder också att varor, processer och businessmodeller måste designas på ett nytt sätt. För i dagens läge återvänder bara nio procent av råvarorna till materialcirkulationen.
Den utmaning som VTT:s rapport inte har en lösning på är vår överkonsumtion. Men en konkret följd av samhällets digitalisering är att materialströmmarna kunde bli lättare. Cirkulär ekonomi innebär också delningslösningar som blir allt lättare för konsumenten att utnyttja.