Hets mot folkgrupp är en av strafflagens mest kontroversiella paragrafer. Paragrafens syfte är att skydda minoriteter från diskriminering i enlighet med FN:s konvention.
För hets mot folkgrupp kan man få upp till 120 dagsböter eller i extrema fall fängelsestraff.
De som kritiserar paragrafen tycker att den begränsar yttrandefriheten.
Det är oftast rättegångar där politiker åtalas för hets mot folkgrupp som folk känner till. När man följer med rättegångarna får man ofta fel bild av situationen.
– I den offentliga diskussionen uppfattar många att det är fråga om brott som begås av politiskt aktiva personer. I största delen av fallen är det inte så, säger doktorand Jasmin Hannonen som forskat i hatretorik.
Enligt Yles utredning är handlar få av de fall som polisen undersökt till exempel om invandringskritik. En majoritet av retoriken är våldsam eller klart diskriminerande.
Hur grovt brottet är verkar inte påverka domen
Straffet för hatretorik verkar vara det samma oberoende om minoriteterna hotats med våld eller om det varit fråga om förtal eller förolämpning.
Ett beskrivande exempel är ett fall där en man publicerade diskriminerande text i en Facebookgrupp.
Texten diskriminerande svarta och i texten talade mannen om att isolera, förslava och göra svarta laglösa. Det minsta lilla brott en svart person begår borde enligt skribenten straffas med döden.
I polisundersökningen ångrade skribenten inte sina handlingar och tyckte inte att han gjort fel eller begått ett brott.
Lite senare åtalades en kvinna i en annan tingsrätt för att ha förtalat laestadianer i ett Facebookinlägg.
Hon hade antytt att laestadianer allmänt utövar incest. Kvinnan bad om ursäkt och förklarade att hon var drogberoende när hon skrev så.
I tingsrätten fick både mannen och kvinnan samma straff: 50 dagsböter för hets mot folkgrupp.
Expert: Domarna är inte rättvisa
Yle har gått igenom över hundra webbtexter, videor, bilder och offentliga tal som polisen undersökt från åren 2020–2022.
Bara ett av de åtalade i fallen gav villkorligt fängelsestraff.
Värsta Nylands tingsrätt dömde en man till 30 dagar villkorligt fängelse, när han på Facebook föreslog att man borde anställa yrkesmördare för att attackera invandrare.
Biträdande professor på Åbo universitet, Tatu Hyttinen, och doktorand Jasmin Hannonen publicerade i början av året en artikel om domar för hets mot folkgrupp mellan åren 2015 och 2021.
Studiens slutresultat var samma som i Yles utredning. Domarna verkar inte påverkas av hur grov gärningen i fråga är.
– Det är mer allvarligt att hota någon än att förtala eller att förolämpa. Det här beaktas inte i domstolarna. Det borde diskuteras och det borde finnas mer fortbildning, säger Hyttinen.
Enligt Hannonen skulle det vara viktigt att de mest allvarliga fallen kom till högsta domstolen. Då kunde Högsta domstolen noggrannare dra upp linjerna.
Så här skulle Sannfinländarnas förslag ändra situationen
Det parti som är mest kritiskt till lagen om hets mot folkgrupp är Sannfinländarna. Enligt partiet borde lagen ändras så att det endast skulle vara straffbart att hota eller att anstifta till brott.
Sannfinländarnas vice ordförande Leena Meri har motiverat förslaget bland annat med att förtal och förolämpning är flertydigt.
Om lagen ändrades enligt Sannfinländarnas önskemål skulle förtal och förolämpning inte nödvändigtvis leda till en dom.
Enligt Yles utredning skulle det gallra bort ungefär två tredjedelar av domarna för hatretorik.
Exempelvis en fällande dom som Helsingfors tingsrätt har gett skulle gallras bort. Det handlade om en person som skrivit att muslimer inte är människor och att ”muslimer bara vill begå våldtäkt”.
Lagen skyddar inte alla folkgrupper
Den nuvarande strafflagens paragraf om hets mot folkgrupp skyddar inte alla folkgrupper. Den skyddar människor till exempel från diskriminering på basis av etnicitet, hudfärg, religion eller sexuell läggning.
På grund av det här fick till exempel inte den vänsteraktivist som önskade att nazister, fascister och förnekare av klimatförändringen skulle dö, åtal.
Samma gällde när två sannfinländska politiker föreslog att man skulle döda alla människor i Al-Hol-lägret.
Enligt Tatu Hyttinen är inte alla av samma åsikt om vilka folkgrupper som lagen särskilt borde skydda.
En majoritet av lagstridig hatretorik leder inte till undersökning
Ett åtal för hets mot folkgrupp leder nästan alltid till en dom. Under senare år är det framför allt åtal mot politiker som förkastats.
En väldigt stor majoritet av den lagstridiga hatretoriken leder däremot inte ens till undersökning.
Enligt Yles utredning har många av dem som dömts för hets mot folkgrupp också fortsatt med likadana skriverier efter sin dom.
Polisen verkar närmast utreda finskspråkig hatretorik, texter som publicerats på Facebook eller nätgemenskapen VK och Youtubevideor i sina undersökningar.
Artikeln är en förkortad översättning och bearbetad version av Yle Uutisets artikel Tutkimme kaikki vihapuhetta koskevat oikeusjutut viime vuosilta – näin kävisi, jos perussuomalaiset saisi muuttaa lakia skriven av Veli-Pekka Hämäläinen, Salla Jantunen, Juha Rissanen och Joel Kanerva. Översättning till svenska: Sonja Sajavaara.