Förra veckan sände Social- och hälsovårdsministeriet flera lagpaket på remiss. Regeringen vill bland annat sänka bostadsbidraget, trissa upp kraven för att få arbetslöshetsunderstöd och slopa tillägg som betalas ut till arbetslösa med barn.
Undantagsvis ger regeringen myndigheter och experter bara två veckors tid att svara. Den normala remisstiden är sex veckor. Enligt barnombudsman Elina Pekkarinen strider regeringens brådska mot god förvaltningssed.
– Vi har fått tre individuella lagförslag som alla påverkar samma familjer. Jag är jätteorolig för de sammantagna konsekvenserna, säger barnombudsman Elina Pekkarinen till Svenska Yle.
Enligt Pekkarinen gör den korta remisstiden det omöjligt för barnombudsmannens kansli att göra egna självständiga konsekvensbedömningar. Hon befarar att fattiga barnfamiljer kan gå miste om hundratals euro per månad.
Regeringen vill motverka låg nativitet, ungdomsbrottslighet och mentala problem. Men alla de här problemen hör ihop med fattigdom.
Elina Pekkarinen
Enligt en skrivelse som hon sände till regeringen i somras, lever 11 procent av barnen i Finland i relativ fattigdom som får följder för bland annat deras välmående och utveckling. Hon påminde även om att FN:s kommitté för barnets rättigheter i juni avrådde Finland från sådana nedskärningar i socialskyddet som ökar barnfattigdomen.
– Inkomstnivån hos många familjer är redan nu så låg att vi inte kan sänka den. Vi får familjer som inte har råd med mat. Nedskärningarna får också kontraproduktiva effekter. Regeringen vill till exempel motverka låg nativitet, ungdomsbrottslighet och mentala problem. Alla de här problemen hör ihop med fattigdom, säger Pekkarinen.
Enligt Pekkarinen vore det bättre att genomföra förändringarna långsammare och stegvis för att se hur de påverkar familjerna. Nu befarar hon att nedskärningarna kommer att göra fler familjer beroende av utkomststöd som enligt henne är passiverande, byråkratiskt och förödmjukande.
Ministern: Jobb är bästa sättet att minska barnfattigdom
Ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen (Saml) försvarar den korta remisstiden med att budgetlagarna måste ges till riksdagen redan i oktober. Regeringen vill att nedskärningarna ska synas redan i nästa års budget och enligt Grahn-Laasonen är den knappa tidtabellen ett tillräckligt vägande skäl för att avvika från normala tidtabeller.
Hon lovar ändå en grundlig konsekvensbedömning.
– En konsekvensbedömning av helheten kan vi ge först när regeringens lagförslag finns i sin slutliga form efter remissrundan, säger Grahn-Laasonen till Svenska Yle.
Hon säger att riksdagen får en sådan konsekvensbedömning i samband med budgetlagarna i oktober.
Grahn-Laasonen vill inte ta ställning till hur stora inkomstbortfall enskilda familjer kan drabbas av, men säger att målet med samtliga reformer – förutom att spara pengar – är att öka sysselsättningsgraden.
– Målet med sparlagarna är att balansera statsekonomin. Dessutom försöker vi genom många av lagarna öka sysselsättningsgraden och skapa en nordisk socialskyddsmodell som sporrar till arbete.
– Det bästa sättet att minska på fattigdom i barnfamiljer är att öka sysselsättningsgraden bland föräldrarna och öka deras möjligheter att få jobb, säger Grahn-Laasonen.
Löser arbete alla problem?
Barnombudsman Elina Pekkarinen håller med om att barnfamiljer mår bra av jobb. Hon påpekar ändå att många av de föräldrar som idag är beroende av till exempel bostadsbidrag redan jobbar – och att många andra har svårt att hitta jobb.
– Vi har områden i Finland där det inte finns arbete just nu, till exempel i östra och norra Finland och i stora städer som Kotka, Forssa och Jämsä där stora fabriker lagts ner, säger Pekkarinen.
Ministern för social trygghet Sanni Grahn-Laasonen anser att nedskärningarna bör göras nu trots att ekonomin backar.
– När det finns gott om lediga jobb och det är brist på arbetskraft måste vi se till att socialskyddet sporrar till att ta emot jobb och att det alltid ska löna sig att jobba, säger Grahn-Laasonen.