Tanken är att svenskspråkiga barn skulle språkbada på finska, men man ska också samtidigt undersöka hur man kan stödja den finskspråkiga minoriteten som bor i Vörå.
Språkbad i Vörå har diskuterats många gånger genom åren. Anledningen till att man nu har startat ett projekt Språkbad i Vörå? är för att några föräldrar föreslog språkbad ifjol.
Kommunen valde att ansöka om stöd från Utbildningsstyrelsen och fick 40 000 euro för att utreda möjligheterna till språkbad i kommunen. Johanna Majabacka leder projektet samtidigt som hon som språkmentor stöder ett försök med tvåspråkighet på daghemmet Tallkotten i Oravais.
– Målet är att utreda om det finns några förutsättningar för Vörå att ha språkbad. Vi hoppas att vi ska få en språkbadsstig från femåringar på dagis vidare till förskola och ända upp till årskurs sex. Idealet skulle vara ända till högstadiet, men vi får se, säger Johanna Majabacka.
Majabacka som är utbildad språkbadslärare berättar att språkbadsskolor ofta är en del av en befintlig skola.
Skulle det kunna innebära något för det befintliga skolnätet?
– Det är som sagt under utredning. Vi måste se vad det finns för förutsättningar. Det är mycket som ska göras, säger Majabacka.
Tvåvägsspråkbad är ett sätt att möta båda språken
Siv Björklund som är professor i språkbad och flerspråkighet på Åbo Akademi har redan hunnit bekanta sig med Vörå kommuns projekt. En möjlighet som Björklund ser det kunde vara tvåvägsspråkbad, något som Vörå i så fall skulle vara först med i Finland.
I ett tvåvägsspråkbad representerar en större del av klassen majoritetsspråket på orten, i Vörås fall svenska, och en mindre del av klassen skulle i det här fallet vara finskspråkiga.
– För att bemöta att det finns olika språkliga status lokalt kunde ett tvåvägsspråkbad betyda att man börjar med att ha rätt stor andel av undervisningen på finska som är minoritetsspråk under de allra första åren i både småbarnspedagogik och förskola och kanske också årskurs ett och två, säger Siv Björklund.
Därefter säger Björklund att man så småningom skulle kunna öka undervisningen på svenska så att den vid årskurs fem eller sex går till hälften på svenska och hälften på finska.
Som forskare kliar det i fingrarna att få följa med ett dylikt projekt eftersom det skulle vara det första i sitt slag i Finland, säger Björklund.
Samtidigt är det så att språkbad egentligen inte alls har vuxit de senaste 20 åren. Idag finns språkbadsskolor på ett 20-tal orter och de flesta började kring millennieskiftet. Därför hoppas Siv Björklund att tvåvägsspråkbadet blir av och att det skulle ge motivation att starta liknande på fler orter.
– Kanske det också skulle leda all annan undervisning framåt i landet. Jag upplever att den här kreativiteten som vi hade kring millennieskiftet, vad man kan göra och vad som är möjligt, att den lite har avstannat under de senaste åren, säger Björklund.
Men än är inga beslut fattade och projektet i Vörå har bara startat, en hel del utredning återstår innan man är i mål.
Stöder modersmålet samtidigt som man lär sig ett annat språk
Fram tills den 22 september kan Vöråbor svara på en webbenkät om intresset för språkbad i Vörå. Enkäten kommer delvis ligga som grund för det fortsatta arbetet inom projektet.
Johanna Majabacka berättar att det finns intresse för språkbad i Vörå, frågan är om det finns sedan då det gäller.
– Vi har fått positiv respons. Folk tycker att man inte hör så mycket finska i Vörå och att det är svårt att lära sig i så kallad vanlig undervisning. Så ett behov finns.
Varför behövs språkbad?
– Vi har en nationalspråkstrategi i Finland som har som mål att vi ska ha levande tvåspråkighet och ett tillåtande positivt språkklimat i Finland. Tvåspråkighet är ju en rikedom. Man lär sig språket i meningsfulla situationer och man får använda språket så att det ska bli en del av samhället, naturligt.
När språkbad diskuteras i svenskspråkiga kommuner har det ofta stött på motstånd bland just svenskspråkiga invånare och politiker. Många gånger på grund av rädsla att det finska språket ska ta över.
Är det en fara för det svenska språket om man språkbadar?
– Nej, det är det inte. Språkbad går ut på att man språkbadar i finska, men samtidigt ser till att man får tillräckliga kunskaper i svenska. Andelen språkbadsspråk minskar vartefter att barnen blir äldre. Man stöder upp det svenska modersmålet i det här fallet, i undervisningen, säger Majabacka.
Många frågor ska ha svar innan man är i mål
Som tidigare nämnt är Vörå i startgroparna med projektet. Under det kommande året ska man utreda hela paketet som Majabacka kallar det, med början i att lära ut vad som ingår i begreppet språkbad.
– Sen ska vi utreda om det finns elever, har vi lärare, får vi ordnat skolskjutsar. Vörå är en stor kommun, det är inte så bara att fundera ut alla skolskjutsar. Vi ska också ha en fastighet och en läroplan. Det är en hel del som ska göras, säger Johanna Majabacka.
Tror du att Vörå kommer att ha en språkbadsskola i framtiden?
– Jag hoppas det. Men vi får se. Jag vet inte.
Finns en lätt version av språkbad
Ett alternativ till språkbad är språkberikande undervisning som blivit allt vanligare. Professor Siv Björklund nämner att Nykarleby är en ort där läraren nu och då tar tjugo minuter till en halvtimme av dagen till att undervisa på det andra språket.
Det kan ses som en lättare version av språkbad men det kräver samtidigt en hel del av läraren.
– Språkberikande undervisning kan i en tidig ålder ses som ett sätt att skapa en positiv attityd och få motivation att lära sig finska. Medan är det språkbad sker undervisningen i olika ämnen på finska så där är det viktigt att eleverna inte bara förstår utan också kan använda språket, säger Björklund.
Samtidigt kan språkberikande undervisning ses som ett gott alternativ i kommuner med stora avstånd där det helt enkelt blir långa skolvägar för de som går i en språkbadsskola.