Europaparlamentet antog på torsdagen med en klar majoritet sin förhandlingsposition om lagen gällande kritiska råvaror.
Målet är att trygga EU:s egna tillgångar och självständighet i produktionen av bland annat metaller och mineraler, och minska det starka beroendet av Kina.
Det är fråga om råvaror som bland annat finns i våra smarttelefoner, elbilar, solpaneler och vindkraftverk, och som behövs för att få vardagen att fungera.
Men de kritiska råmaterialen är också del av den teknik som ska driva den gröna omställningen.
Målet är att öka den egna produktionskapaciteten
Det var i mars som EU-kommissionen lade fram akten om kritiska råvaror.
Europaparlamentets kommitté för industrifrågor gav sitt godkännande förra veckan med vissa modifieringar.
Enligt lagförslaget bör EU-området öka sin egen produktionskapacitet, med uppsatta mål för hur stor andel av utvinningen, förädlingen och återvinningen ska ske inom unionen.
EU-kommissionen har listat ett trettiotal kritiska råvaror där nästan hälften är strategiska råvaror. Det handlar om allt från nickel, kobolt, litium, magnesium och många, många fler.
Från parlamentets håll vill man betona vikten av strategiska partnerskap med tredje länder, och behovet av forskning om material som i framtiden kan ersätta de kritiska råmaterialen i strategiskt viktiga teknologier.
Farhågor om konsekvenserna för Finland
Bland de finländska parlamentarikerna finns det en enighet om att EU:s måste öka sin suveränitet på området.
Men åsikterna går isär mellan vikten av att få gruvprojekt till det mineralrika Finland och faran för att förvandlas till en råvarubod.
Samlingspartiets Sirpa Pietikäinen hör till de finländska EU-parlamentariker som varnar för en del av följderna, om kommissionens planer godkänns i sin nuvarande form.
Hon menar att även om strategin är god så är till exempel förslaget att snabba upp tillståndsprocessen förkastlig.
– Om man inte får ett tillstånd inom två år så skulle det beviljas automatiskt och det är inte rätt, konstaterar Pietikäinen till Svenska Yle inför omröstningen och påpekar att det behövs ordentliga utredningar av miljökonsekvenser för till exempel stora gruvprojekt.
– Man kan inte korrigera de negativa konsekvenserna i efterhand påpekar hon och nämner Talvivaara som ett exempel, med hänvisning till de stora miljöproblem gruvan där orsakade.
Grönt ljus för en slutbehandling av lagtexten
Under sessionen i Strasbourg blev det ett ja från Sannfinländarnas Pirkko Ruohonen-Lerner och Teuvo Hakkarainen, Samlingspartiets Henna Virkkunen, Centerns Mauri Pekkarinen, Svenska folkpartiets Nils Torvalds och socialdemokraternas Eero Heinäluoma och Miapetra Kumpula-Natri.
De som röstade mot var samlingspartisterna Sirpa Pietikäinen och Petri Sarvamaa, och De grönas Alviina Alametsä och Heidi Hautala.
Vänsterpartiets Silvia Modig röstade blankt och De grönas Ville Niinistö var frånvarande.
Röstningsresultatet 515 mot 34 innebär att parlamentet nu inleder förhandlingar med EU:s ministerråd om den slutliga lagtexten.