Start

Krig och klimatförändring står i vägen för globala mål för hållbar utveckling

Globalt är man överens om att fattigdom och hunger måste bekämpas, och att hälsa måste främjas. År 2015 satte man i FN 17 mål som man ville uppnå före 2030. I dag ser det ut som att 15 procent av dem kommer gå i uppfyllelse.

Klimatförändring leder till försämrade skördar som leder till hungerproblem som kan öka geopolitiska spänningar. Kriget i Ukraina sätter också käppar i hjulen för hållbar utveckling.

– Kriget i Ukraina är idag en tung faktor för ökande geopolitiska spänningar, säger FN:s generalsekreterare António Guterres.

Guterres intervjuas i New York, där man över veckoslutet samlats för att diskutera de globala målen för hållbar utveckling (SDG). Lördagen kallar man för SDG:s mobiliseringsdag, och söndagen kallar man för SDG:s accelerationsdag.

– Ökningen av geopolitiska spänningar är en stor anledning till att vi inte effektivt kan ta itu med samtidens utmaningar.

Den här veckan har halva tiden för FN:s mål för hållbar utveckling gått. Dagsläget är att 15 procent av delmålen man satt ser ut att gå i uppfyllelse innan år 2030.

En annan faktor som ställer till det för målen är klimatförändringen.

– Vi är vana med att leverera dåliga nyheter, sade Världsmeteorologiska organisationen WMO:s ordförande Petteri Taalas när han presenterade de senaste klimatsiffrorna på torsdagen.

De dåliga nyheterna är att utsläppen fortsätter att öka trots att motsatsen skulle krävas för att hålla Parisavtalet.

Klimatförändringen har en direkt inverkan på hungersnöden. Enligt Taalas förbättrades läget länge, men nu har trenden vänt och hungerproblem har börjat bli värre igen.

– Det här är till stor del relaterat till vatten. Det är relaterat till översvämning och torka, säger Taalas.

FN-cheferna lyfter ofta upp global ojämlikhet

Klimatförändring och krig hör till det som FN-cheferna ofta lyfter upp. Det är svårt att vara konstruktiv för mänskliga mål när beväpnade konflikter står för tröskeln. Det är också svårt att motverka konflikter när klimatförändring leder till hunger och instabilitet.

Utöver det är global ojämlikhet något som ofta dyker upp på agendan. Enligt Taalas har utvecklingsländer drabbats oproportionerligt hårt av naturkatastrofer.

– De senaste 50 åren har två miljoner dödats i naturkatastrofer, 90 procent av dem i mindre utvecklade länder, säger Taalas, som också påpekar att det vore viktigt att förbättra beredskapen att hantera naturkatastrofer i de länderna.

bild på staden derna.
Petteri Taalas påpekar att många hade kunnat räddas om man hade förutsett katastrofen i Libyen. Landets ekonomiska läge gör att man inte kan förbereda sig lika väl som i rikare länder. Bild: Mohamed Shalash / EPA

Generalsekreteraren Guterres lyfter fram samma fördelning, den här gången i en medicinsk kontext.

– 90 procent av investeringar som görs i läkemedel görs huvudsakligen för sjukdomar som är dominerande i norr, och endast 10 procent för de sjukdomar som är dominerande i syd, säger Guterres och fortsätter:

– Så det finns grundläggande strukturella ojämlikheter i hur systemet fungerar.

Guterres syftar på det finansiella systemet som fokuserar på avkastning mätt i pengar.

Målen finns i bakgrunden inför årets generalförsamling

Nästa vecka går den allmänna debatten av stapeln i FN:s 78:e generalförsamling. Bland annat Finlands president Sauli Niinistö kommer att delta. Också utrikesminister Elina Valtonen och utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio deltar.

Temat för debatten är att återuppbygga förtroende och att återuppliva global solidaritet, samt att accelerera handlingarna för Agenda 2030.

Spekulationer kring hur mycket uppmärksamhet Agenda 2030 slutligen får under veckan är ändå något som Guterres tonar ned genom att lyfta handling över ord:

– Målen kommer inte räddas i New York. De kommer räddas i de lokala samhällena, säger Guterres.

Han har inte så höga förväntningar när det kommer till tal om fred.

– Jag tror inte att generalförsamlingen är redo för en seriös dialog om fred. Jag tror att parterna är långt ifrån den möjligheten i nuläget.

Källor: DW, FN, WMO, Republikens presidents kansli