Elina Pylkkänen är understatssekreterare på Arbets- och näringsministeriet. Hon konstaterar utan omsvep att Finland har ett stort behov av utländsk arbetskraft.
– Det är ett helt akut problem i Finland. Vi har en demografi där folket åldras. Därför måste vi få fler som kan arbeta i Finland.
Lovisaföretaget Lovals vd Thomas Stendahl har i Svenska Yle efterlyst mera utländsk arbetskraft.
Elina Pylkkänen tycker att Finland har ett bra rykte utomlands. Detta trots att Arbets- och näringsministeriet inte har någon klar bild av hur regeringen Orpos politik har påverkat utlänningars vilja att söka arbete i Finland.
– Nej det vet vi inte någonting om. Men förra året kom det 35 000 invandrare till Finland för att arbeta. Dessutom kom totalt 60 000 ukrainska flyktingar till Finland, och en stor del av dem arbetar också. Vi har många invandrare och nu gäller det bara att fortsätta på den linje som vi har haft.
En annan sak som Elina Pylkkänen gärna påpekar är att Finland också har en arbetskraftsreserv.
– I vår statistik har vi hela 370 000 arbetslösa och de kan också ta emot arbete. Vi måste använda alla reserver vi har.
Många har föråldrad utbildning
Klart är ändå det ännu finns ett matchningsproblem på den finländska arbetsmarknaden. De arbetslösa som skulle kunna arbeta på ett företag som Loval hittar inte de potentiella arbetsgivarna, och åtminstone Loval har inte hittat alla potentiella arbetslösa.
– De arbetslösa borde omskolas till yrken som är efterfrågade. Därför måste vi ombilda eller utöka utbildningen för många arbetslösa. Det finns 145 000 arbetssökande som har en utbildning som det inte längre finns någon efterfrågan på, säger Elina Pylkkänen.
Hon tycker också att läget skulle kunna förbättras med hjälp av artificiell intelligens som får arbetslösa och arbetsgivare att hitta varandra.
– Alla arbetslösa borde berätta vad de kan göra. Inte enbart vilken utbildning de har. Arbetsgivarna måste också beskriva vilka kompetenser de behöver. Sedan kan ett dataprogram matcha de arbetssökandes kompetenser och arbetsgivarnas kompetensbehov.
Lite överraskande ser Elina Pylkkänen att det inte längre är något större problem att folk bor på orter långt från de arbetsgivare som gärna skulle anställa dem.
– Arbetslösheten är störst i Helsingforstrakten. Där har vi mest lediga jobb och mest arbetslösa också i förhållande till befolkningens storlek. Och i huvudstadsregionen finns inget rörlighetsproblem. Men om ser på Österbotten är bristen på arbetssökande ett klart problem. Där måste man få arbetskraft från annat håll.
När det gäller personer med nedsatt arbetsförmåga föreslår Elina Pylkkänen att en del borde kunna arbeta på deltid. Hon säger också att staten i sådana fall kan träda in och ersätta arbetsgivaren för en del av lönekostnaderna.
”Den som vill utbilda sig som vuxen kan ta lån”
En klar orsak till att vi samtidigt har både arbetslöshet och brist på arbetskraft är att de arbetslösa inte har den kompetens som arbetsgivarna söker efter.
Därför tycker Elina Pylkkänen att olika utbildningsenheter borde delta i arbetet att minska på matchningsproblemen.
– De borde erbjuda olika kortare utbildningar och kortare kurser som gör en bättre matchning möjlig.
Samtidigt vill regeringen slopa den nuvarande formen av vuxenutbildningsstöd. Många kritiserar dessa planer i ett läge där bristen på rätt utbildning bildar flaskhalsar på arbetsmarknaden.
En av dem som inte förstår regeringens planer är Tatu Knuutila som är nationalekonom på Finlands fackförbunds centralorganisation FFC.
– Nedskärningarna i stödet för vuxenutbildning försämrar i praktiken enskilda arbetstagares möjligheter att utbilda sig och utvecklas i sitt yrke. På längre sikt skulle det vara hållbar ekonomisk politik att satsa på kunskapsnivån i Finland.
Elina Pylkkänen viftar ändå bort den kritiken. Hon tycker det är helt på sin plats att den som vill utbilda sig som vuxen kan tvingas ta lån för att klara av sina studier.
– Det är ju precis det som de unga gör nu. Visst får de också studiestöd, men till största delen finansierar de sina studier med studielån. Det är viktigt att minnas att utbildningen är gratis för finländare.
Tatu Knuutila tycker inte man kan jämföra unga och vuxna på det sättet.
– Den som börjar studera som vuxen är inte i samma situation som den som studerar som ung. Det finns en mycket högre tröskel att börja studera som vuxen. Livssituationen kan vara en helt annan. Kanske har man barn, bostadslån och annat som gör livet mera komplicerat.
Elina Pylkkänen säger ändå att det nuvarande stödsystemet inte har varit tillräckligt kostnadseffektivt för att regeringen skulle vilja fortsätta med det.
– Det finns andra möjligheter att utbilda sig. Jag tror dessutom att regeringen nu kommer att reformera systemen. Det kommer inte att vara helt omöjligt att utbilda sig till något annat yrke i framtiden heller.
”Minskat stöd till vuxenutbildning får Finland att släpa efter i utvecklingen”
Tatu Knuutila säger att FFC hellre skulle reformera dagens system.
– Vi förstår att dagens system inte fungerar lika effektivt för alla. Men i vissa fall har det varit mycket kostnadseffektivt. Då kunde man hellre försöka rikta det bättre till sådana områden där stödet har så stor effekt som möjligt i stället för att slopa stödet helt.
Han säger också att undersökningar som som mäter fördelar med olika stöd aldrig lyckas mäta alla positiva effekter.
Dessutom tycker han att nedskärningarna i vuxenutbildningsstödet försämrar Finlands möjligheter att hänga med i snabba utvecklingen i dagens värld.
– Många förändringar kräver att vi snabbt kan utveckla vårt kunnande. Stora trender som digitaliseringen förutsätter att vi hänger med i vår kunskapsutveckling.
Knuutila Tatu lyfter fram att Finland redan sedan tidigare har ett problem i och med att utbildningsnivån ser ut att sjunka i framtiden.
– De som nu är i medelåldern ser ut att bli vår högst utbildade generation. Det är oroande utveckling, och stödet till vuxenutbildning är en del av den här paletten. Enligt oss borde vi använda alla till buds stående medel för att höja finländarnas kunskapsnivå.