Vi hinner inte ta många steg i sandgropen förrän Anders Albrecht raskt böjer sig ner för att studera något i vegetationen. Han håller upp en liten svart hattmurkla, men det är annat än svampar som vi är på jakt efter.
– Jag tror nog inte vi har någon chans att se några åkergrodor idag. Är de vettiga så har de gått i övervintring redan, säger han.
Biologen och insektforskaren Albrecht känner bra till sandgroparna på Kråkö och var åkergrodan trivs bäst.
– Jag är nog regelbundet här och i sandgroparna på Vessö ett par gånger om året. Under olika årstider ser man olika aspekter av naturen, säger han.
Det som lockar är den speciella miljön som sakta växer fram på sand och grus.
– Floran och faunan är intressanta här. Här finns sådant som man inte hittar hemma i trädgården.
Orsaken är att naturen rätt långt nollställs efter en marktäkt och det ger lite mer sällsynta arter en chans att etablera sig för ett tag. I sandgroparna finns förutom åkergrodan ett antal skyddade trollsländor och backglim, en växt som attraherar sällsynta insekter.
– Miljön vid sandtagen här i Östnyland är intressant men fattig. Det är lite svårt att värdera den … och sedan förskogas den rätt snabbt, då det finns tillgång till grundvatten, då förstörs allt det vi nu ser, säger Anders Albrecht.
Sandtaget vid Kråkömalmen är gammalt. I större skala inleddes sandtagning på 1930-talet och pågick fram till 1960-talet. I början av 2000-talet sökte och fick Rudus lov att fortsätta med grustäkt, men då dök den fridlysta åkergrodan upp.
Vi stannar upp vid en av de dammar som Rudus har byggt för att locka åkergrodan bort från sandtagen. På de stora stenbumlingarna vid dammen brukar en stenskvätta häcka varje år och inne i stenröset trivs ormar, vet Anders Albrecht.
Rudus planer på omfattande grustäkt upprör inte nämnvärt Albrecht. Planerna får honom inte att hicka till som biolog.
– Nej, inte i dagens läge. Man är ålagd att snygga upp efter sig, så jag är inte orolig. Miljön kommer att se hemsk ut en tid, men sen kan det bli ganska fint här om Rudus fixar friluftsleder och en badstrand, så då tror jag att det blir helt okej här, säger han.
Senast, för cirka 15 år sedan, satte den av EU skyddade åkergrodan stopp för ny grustäkt på Kråkö. Nu planerar Rudus en ny omfattande sådan på ett 34,5 hektar stort område. Mängden sand och grus som skulle utvinnas uppgår till dryga 1,5 miljoner kubikmeter.
Vad skulle åkergrodan tycka om det?
– Under själva grustäktsperioden tror jag att den försvinner. Åkergrodan kan inte leva med det och den kan inte själv förflytta sig så lätt. Dammarna måste skötas då de inte är naturliga och de är inte lämpliga för åkergrodan i ett sådant här landskap i längden, säger Anders Albrecht.
– Åkergrodan trivs bäst i vassar och videsnår. Sandgropar är egentligen inte alls dess miljö. I Finland är den inte speciellt sällsynt men den är sällsynt på många ställen i Europa och därför har vi lite fått den på vårt ansvar.
Detsamma gäller, tycker Albrecht, för de skyddade sländorna: bred kärrtrollslända, sibirisk vinterflickslända och citronfläckad kärrtrollslända, som flyger omkring i sandgroparna på Kråkö.
– Det är en enkel sak för dem att flytta för de flyger. Så det är inte något problem. Det tar inte många minuter så hittar de ett nytt ställe. De här sländorna som det gäller är ju spridda över hela Insjöfinland, säger han.
I mitten av oktober kommer Rudus ansökan om miljötillstånd för marktäkt och krossning att läggas fram till påseende i Borgå, för kommentarer och anmärkningar.
