Start

Europeiska naturvårdare ryter till – vargjakt är inte en lösning

EU-kommissionen menar att vargflockar är ett växande hot och vill ha mera information om lokala vargstammar. Men den kunskapen finns redan, menar europeiska naturvårdsexperter och säger att man bör ta till andra metoder än vargjakt.

En gråvarg i en alert position i naturen
Vargen är igen ett samtalsämne efter att EU-kommissionen bad om information från lokala samhällen. Bild: Gordon Allison / Alamy/All Over Press

I dag går tidsfristen ut för att sända in information och erfarenheter om vargar till EU-kommissionen.

Uppmaningen kom i början av september då kommissionsordförande Ursula von der Leyen konstaterade att förekomsten av vargflockar i vissa EU-regioner numera utgör en fara för boskap och potentiellt även för människor.

Men det här stämmer inte, säger biträdande professor Joachim Mergeay från det belgiska universitetet KU Leuven.

– Risken att bli attackerad av en varg är extremt liten, och vi accepterar kontinuerligt olika slags risker i våra samhällen, konstaterar Mergeay.

Han menar att risken för människor att dödas av en ko är större eftersom det årligen finns omkring 500 sådana fall inom den europeiska unionen.

Finns redan information om vargar

EU-kommissionens utspel har igen aktualiserat motsättningar mellan europeiska bönder och miljövårdare.

Farmare vill se ändringar i skyddet av vargar, på grund av vad man upplever är faror från en ökande vargstam.

På den andra sidan finns representanter för olika miljöorganisationer som menar att det är viktigt att nuvarande regler följs så att vargstammen kan återhämta sig.

Den information som EU-kommissionen nu vill samla är ett hot mot existerande naturskydd, menar Barbara Herrero från Birdlife International, som liksom Mergeay deltog i ett pressmöte ordnat av Världsnaturfonden WWF.

– Tidsfristen är alltför kort och det finns redan tillräckligt med data, säger Herrero och poängterar att man istället för att avliva vargar borde satsa på de skyddande åtgärder som redan existerar.

Erfarenheter från åtgärder i Rumänien

Det behövs dels en effektiv övervakning av vargarna men också information och utbildning i olika preventiva metoder, menar Cristian-Remus Papp från Världsnaturfonden i Rumänien, och nämner att såväl elstängsel som vakthundar har gett goda resultat i landet.

– Fårfarmare som såg att deras grannar lyckades blev också intresserade, säger Papp om det projekt han var involverad i.

Vargen och andra rovdjur skyddas enligt EU:s art- och habitatdirektiv från 1992 och också i Bernkonventionen som gäller utrotningshotade arter.

Men efter tryck från flera EU-länder som har rapporterat ökade attacker mot boskap röstade Europaparlamentet i november för en resolution om att ge jordbrukssektorn större möjligheter att skydda sig mot rovdjur.

EU-basens personliga erfarenheter spelar in?

Att EU-kommissionen nu inom en tidsram på tre veckor ber om ny information om lokala vargflockar kan betyda att man är på väg att trappa ner vargens skyddsstatus och ge större möjligheter till jakt.

Det spekuleras också i om kommissionsordförande von der Leyen har personliga motiv för det här, eftersom hennes 30-åriga ponny Dolly dödades av en varg i september förra året nära Hannover i norra Tyskland.

I Europaparlamentet har också den största EPP-gruppen, som är hennes politiska hemvist, aktivt drivit en förändring av jaktmöjligheterna.

– Lösningen är inte nödvändigtvis avlivning av vargar, påpekar också Joachim Mergeay från universitetet KU Leuven och betonar istället att det gäller att skydda boskap men också att följa de mål som EU-medlemsstater har förbundit sig vid i de bindande direktiven.