Fackföreningarnas centralförbund FFC och dess medlemsförbund är oroade för försämringar i arbetslivet och i den sociala tryggheten. Förbunden tar till politiska stridsåtgärder för att protestera mot regeringens planer.
Finansminister Riikka Purra (Sannf) svarar i ett pressmeddelande att fackförbunden antingen ovetande eller med vett och vilja har missförstått skrivelserna i regeringsprogrammet.
Arbets- och näringsminister Arto Satonen sa i torsdagens A-Talk att Finland måste balansera ekonomin med sex miljarder euro under den nuvarande regeringsperioden. Det ska ske dels genom nedskärningar och dels genom att skapa 100 000 nya arbetsplatser.
Jag har märkt av förvrängningar, hot och främjande av verksamhet som hör till den politiska oppositionen
Finansminister Riikka Purra (Sannf) i ett pressmeddelande
Regeringen har listat en rad åtgärder genom vilka sysselsättningen ska öka till 80 procent. Regeringens mål är att det alltid ska vara lönsamt att jobba och att det ska vara lönsamt att byta ett deltidsjobb mot ett heltidsjobb.
Fackförbunden anser att regeringen har överträtt sina befogenheter genom att redan i regeringsprogrammet skriva in exakt hur arbetsmarknadsparterna ska öka sysselsättningen. Enligt fackförbunden är trepartssamtalen bara en chimär.
Riikka Purra anser för egen del att regeringen är redo att föra trepartssamtal, men att arbetstagarorganisationerna inte har varit intresserade av att förhandla.
”Jag har märkt av förvrängningar, hot och främjande av verksamhet som hör till den politiska oppositionen”, skriver Purra i pressmeddelandet.
Fackförbunden säger sig vilja ha äkta förhandlingar om åtgärderna och motsätter sig regeringens planer på en rad olika punkter – vi listar dem här nedan.
1. Arbetsvillkoren
Fackförbunden är bland annat kritiska till att regeringen planerar att införa en karensdag vid sjukdom. så att arbetstagaren inte får lön för den första sjukdagen.
Matti Putkonen, som är aktiv inom Sannfinländarna, påpekade för någon vecka sedan att den första sjukdagen blir ersatt i 90 procent av de gällande kollektivavtalen.
Finansminister Riikka Purra skriver i sitt svar till fackförbunden att ingen ska behöva vara sjuk på jobbet. Hon skriver att nuläget blir gällande för de flesta och att lagändringen kommer att göra det möjligt också för den resterande tio procenten att komma överens om ersättning för sjukdagar.
Men FFC och dess fackförbund anser att sjukersättningen blir förhandlingsbar om den inte längre är lagstadgad.
FFC och dess medlemsförbund oroar sig också för att de lokala avtalen leder till att förtroendemännen förlorar sin ställning som förhandlande part.
Fackförbunden motsätter sig möjligheter till lokala avtal i företag där arbetsgivaren inte hör till en arbetsgivarorganisation. Det här leder enligt fackförbunden till att det inte längre finns en miniminivå som ska uppfyllas i avtalen.
Finansminister Riikka Purra skriver att regeringen tvärtom i sitt förslag har följt Industrifackets rekommendation att göra lokala avtal möjliga också i företag där arbetsgivaren inte hör till en arbetsgivarorganisation.
Enligt Purra är det förbundet som föreslagit att personalen skulle välja en egen förhandlare på arbetsplatser där det inte finns en förtroendeman. ”Varför duger inte förbundets eget förslag?”, frågar Purra i pressmeddelandet.
2. Strejkrätten
Regeringen vill begränsa möjligheten till sympatistrejker. Den nya lagstiftningen om strejkrätten ska vara klar söndagen den 15 oktober.
Fackförbunden anser att det är ett medvetet val från regeringens sida att först begränsa strejkrätten för att sedan kunna förverkliga försämringar på arbetsmarknaden.
Hur förbättras Finlands ekonomi av begränsningen av rätten till politiska strejker? frågade FFC:s vice ordförande Kaija Syvärinen i torsdagens A-Talk.
Svaret kom från direktör Ilkka Oksala från Finlands näringsliv EK. Enligt Oksala är rätten till politiska strejker begränsad i de övriga nordiska länderna, som är våra största konkurrenter på exportmarknaden. Enligt Oksala behövs förutsägbara förhållanden för att företag ska investera i Finland.
3. Den sociala tryggheten
En familj kan drabbas av flera olika nedskärningar i stöden. Enligt Annika Rönni-Sällinen, som är ordförande för servicefacket Pam, kan en deltidsanställd ensamstående förälder förlora upp till 500 euro per månad.
Finansminister Riikka Purra anser att det finns ett behov av att minska de offentliga utgifterna och att regeringen har fullt mandat att förverkliga besparingarna. Enligt Purra är det till allas fördel om de offentliga finanserna fås i skick.
Purra anser också att FFC och Socialdemokraterna öppet sympatiserar med varandra och skriver att de nästan ordagrant kommer med samma kritik mot regeringsprogrammet.
FFC:s ordförande Jarkko Eloranta säger till tidningen Demokraatti att SDP och FFC gör sina egna analyser av läget.
Han säger också att Purra genom sitt uttalande försöker övertyga allmänheten om att fackföreningsrörelsen har fel och att den med fel motiv och fel argument kritiserar regeringen och regeringsprogrammet.
Enligt Eloranta har regeringen inte gjort tillräckliga analyser av vilka konsekvenserna blir om nedskärningarna i den sociala tryggheten blir verklighet.
Också justitiekansler Tuomas Pöysti anser att det finns brister i konsekvensbedömningen av att frysa indexjusteringarna av till exempel bostadsbidraget och studiestödet.