Att Hangö tappar invånare är ingen nyhet.
Ännu på 1980-talet hade staden cirka 12 000 invånare, i dag är siffran nere vid knappa 8 000.
Trots det byggs det nytt i staden och gamla hus renoveras, mycket tack vare de fritidsboende som skaffat sig ett andra hem i Hangö.
Staden har visserligen de senaste åren gjort ett positivt bokslut. Ändå finns det många som är oroade över befolkningsutvecklingen, eftersom den på sikt leder till en utarmning av kommunala tjänster.
Vad kan man då göra för att vända trenden och få fler av de fritidsboende att skriva sig i Hangö, locka fler barnfamiljer till staden och skapa nya jobb? Yle Västnyland tog pulsen på två Hangöbor.
Hangö borde marknadsföra sig bättre som en barnvänlig stad
Mats Dannberg är en återvändande Hangöbo som efter studierna bildat familj i Hangö.
Han jobbar som sjökapten och sitter sin första mandatperiod i stadsfullmäktige där han representerar SFP.
Det som fick honom att engagera sig politiskt var hotet att lägga ner Hangöby skola år 2020. Skolan fick visserligen tilläggstid innan kommunalvalet 2021, men Dannberg ser ändå att han vill jobba för saker som berör just familjer; småbarnspedagogik och bildning.
Enligt honom är Hangö en otroligt fin stad att växa upp i. Här finns naturen och social trygghet. Sett till stadens storlek så erbjuder den än så länge kvalitativ småbarnspedagogik, bra skolor och mångsidiga hobbymöjligheter för både barn och vuxna.
– Jag är otroligt bekymrad över befolkningsminskningen. Det gör att det blir svårt att hålla skolor och daghem öppna.
Dannberg tycker att staden borde lobba mer aktivt för att folk ska flytta till Hangö.
Han menar att fokus de senaste åren har legat rätt mycket på turismen, vilket det inte i sig är något fel på. Men staden måste också planera för att den egna befolkningen har det bra på lång sikt.
– Hangö har en bra strategi men den borde marknadsföras bättre så att folk utanför Hangös gränser skulle förstå hur fint här är.
Hur ska man då gå från ord till handling?
– Ja, det är ju alltid det där som är det svåra. Någon form av arbetsgrupp borde sätta sig ner och gå igenom de här frågorna och välja vilken riktning vi ska ta, säger han.
Mats Dannberg ser gärna att Hangö lyfter fram naturen som ett trumfkort i ännu större utsträckning än i dag och att all planering och utveckling strävar efter att bevara dess särprägel.
– Alla som kommer hit säger ju att naturen är viktig och speciell för Hangö.
Det gamla Hangö kommer aldrig tillbaka
– Hangö så där som vi kommer ihåg det när vi växte upp har jag bara goda minnen av. Det var en otroligt barn- och familjevänlig omgivning och det fanns hur mycket barn som helst.
Det säger Birgitta Forsström som är uppvuxen i Hangö.
Sedan flera år tillbaka jobbar hon i Helsingfors i veckorna, där hon också är officiellt skriven. Hon är vd för Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne; doktor i företagsekonomi och har bland annat jobbat med utbildningsfrågor och varit inkopplad på olika turismprojekt.
Hon menar att det ändå är viktigt att inte hänga upp sig på det förflutna utan att i stället blicka framåt.
– Tiden med industrijobb är ju förbi och det är inget unikt för Hangö, det har skett överallt att tillverkande industrier flyttar sin produktion eller så lägger man ner den eller tillverkar på annat sätt.
Dagens tillväxtcentra finns i Helsingfors, Åbo och Tammerfors, större städer med jobbmöjligheter och universitet.
– Det är jätteviktigt att förstå att vi inte kommer tillbaka dit vi någon gång har varit för att den generella befolkningsutvecklingen i Finland är som den är.
Tänk nytt och annorlunda
Därför menar Forsström att man i Hangö inte längre kan tänka i traditionella termer. I stället måste man vara öppen för en arbetsmarknad i förändring och ta tillvara de möjligheter den erbjuder.
– I Hangö är det säkert i tjänstesektorn man får söka tillväxt. Dels i det som har med turism och andra tjänster att göra; dels i tjänster som bygger kring det att man distansjobbar i Hangö.
Hon ser också att företagandet kommer att bli allt viktigare i framtiden. Hon tycker inte att Hangöborna ska vara rädda för att utveckla tjänster kring turismnäringen och fritidsboendet, utan säger att det redan finns flera företag i staden som drar nytta av de här segmenten.
Skattesatsen: hönan eller ägget?
Ett ämne som brukar lyftas upp, speciellt på sociala medier, som ett sätt att få de fritidsboende att skriva sig i Hangö är en sänkning av skattesatsen. Hangös skattesats är i dag en av landets högsta.
År 2023 är inkomstskattesatsen 21,75 procent (minus 12,64 procent för att finansiera välfärdsområdet). Det betyder att Hangöbor i gemen betalar mer än invånare i kommuner med en lägre skattesats.
Birgitta Forsström ser ändå att man inte kan bygga en kommunal budget på antaganden.
– Krasst ekonomiskt kan man inte sänka skattesatsen så att budgeten inte är i balans, eftersom skattesatsen baserar sig på att utgifterna och inkomsterna ska gå ihop.
Hon ser att det förvisso kunde vara intressant att göra ett experiment och se vad som händer om man sänker den
– Men man kan inte få löften av folk att de ska skriva sig i Hangö, man kan bara hoppas och tro.
Hon anser att Hangö i stället borde komma till en punkt där man via en organisk tillväxt på sikt kunde sänka skattesatsen.
– Det är arbetande människor som betalar skatt på sina förvärvsinkomster som vi behöver. Då kommer vi tillbaka till att vi skulle behöva fler arbetsplatser till Hangö. Vi behöver sysselsättning, vi behöver familjer som kan skapa sig ett liv här.
Framtidens utveckling är hållbar
Birgitta Forsström poängterar ändå att all utveckling som sker i Hangö bör vara hållbar och ta hänsyn till den unika naturen och de sociala värden som finns på udden.
– Vår unika natur är en av våra största resurser och jag hoppas att man förstår att ta den i beaktande. Förstör vi naturen är det något som är svårt att reparera.
Hållbarhetsperspektivet ser hon som ett rum där lokalbefolkningen och de fritidsboende kan mötas och lägga upp framtidens strategier.
– Till exempel kunde vi diskutera hur vi vill ha Badhusparken och nationalstadsparken i framtiden. Vill vi att de bevaras som gröna kulturella rum så anpassar vi utvecklingen till det.
Birgitta Forsström önskar att lokalbefolkningen och de fritidsboende skulle se varandra som en resurs som båda drar nytta av. Enligt henne görs det bäst genom att diskutera och att ha ett inkluderande samhällsklimat där representanter från olika grupper möts för att skapa nya möjligheter.
Trots livliga och tidvis hätska debatter som ibland blossar upp i offentligheten, ser hon positivt på Hangös framtid.
– Hangö är ett starkt varumärke, det finns många som vill komma hit – vi är ju inte en av de bortglömda platserna. Hangö har drive just nu.