Svenska Yle talade med Estlands förra Rysslandsambassadör Margus Laidre i Tallinn.
I februari utvisades han från Ryssland. Han blev den första västliga ambassadören som utvisades efter att Ryssland invaderade Ukraina och relationerna med väst havererade.
Laidre framhåller att den utbredda politiska apatin i Ryssland gör folk ansvariga för kriget i Ukraina.
– Min personliga åsikt är att jag inte ser alla ryssar som personligen skyldiga, men nog att de bär ansvar för det som sker.
Hur tycker du att Ryssland och ryssarna betraktar sig själva i den här konflikten?
– Det överraskande och konstiga är att de flesta betraktar sig som offer, säger Laidre.
Enligt honom har Kreml lyckats med sitt narrativ om att kriget var oundvikligt. Om Moskva inte hade gått in i Ukraina hade väst anfallit Ryssland, tagit de ryska naturresurserna och förstört hela landet.
– Så därför var vi tvungna att gå till attack och nu försvarar vi oss. Det är det övergripande narrativet hos den ryska befolkningen, menar ex-ambassadör Laidre.
Finns det någon vettig väg ut ur det här, tror du?
– Tyvärr har jag ingen kristallkula i fickan. Jag skulle mycket gärna vilja ha en sådan. Men när man tittar på Rysslands historia så har det gång på gång varit som en havsvåg som böljar fram och tillbaka, påpekar Margus Laidre.
– Vissa analytiker säger att om Putin försvinner så tar kriget slut. Mycket möjligt, men Putins system försvinner tyvärr inte med honom, misstänker jag.
Imperier har svårt att göra upp med sig själva
Kriget mot Ukraina ses av många bedömare som det ryska imperiets sista dödsryckningar eller alternativt som början på ett nytt ryskt imperium, beroende på vem som segrar.
Men om Ryssland lider nederlag kan det bli svårt för landet att inse sin nya position. Historiskt sett har det tagit lång tid för andra imperier att finna sin plats i en ny verklighet, framhåller historikern Laidre.
– Efter att stormakten Sverige förlorat i stora nordiska kriget 1721 hade man imperisk fantomsmärta fram till 1814. Det tog nästan hundra år innan man fick sin plats i det internationella systemet.
– Samma kan man säga om Storbritannien när kolonialimperiet började falla sönder och de afrikanska länderna började bli självständiga på 1960-talet. Det tog tid ända till brexit 2016 innan man kanske började fatta vilken roll Storbritannien har i världen, säger Laidre.
Han påpekar att om man jämför de här två exemplen med Ryssland så har det bara gått drygt 30 år sedan den ryskledda Sovjetunionens kollaps. Det krävs därför mera tid i Rysslands fall.
Självrannsakan à la Tyskland eller Japan?
De tidigare hårt auktoritära länderna Tyskland och Japan har bägge grundligt gjort upp med sitt förflutna och sin aggressiva militärpolitik under andra världskriget och blivit demokratiska länder.
Men Margus Laidre tvivlar på att Ryssland kan gå samma väg. Både Tyskland och Japan förlorade kriget fullständigt och tvingades till villkorslös kapitulation. Och någon demokrati i Ryssland tror han inte på.
– Min personliga erfarenhet efter att ha bott halva mitt liv i det ockuperade Estland gör att jag drar slutsatsen att Ryssland aldrig blir en västerländsk demokrati.
Det finns sätt att påverka
Ex-ambassadör Laidre framhåller att man i väst inte ska gå ut med budskapet att alla ryssar är skyldiga.
– Då driver man dem bara i Putins famn. Det blir ett samlas kring flaggan–fenomen.
Han anser att man i stället ska stödja de ryssar och politiska krafter i Ryssland som är emot president Vladimir Putin och hjälpa dem att på så sätt splittra systemet.
– Putin har varit ganska framgångsrik ibland att splittra väst. Därför borde vi också mer utnyttja samma taktik gentemot honom, anser Laidre.
Hurdant Ryssland har vi som granne i framtiden?
– Det är en mycket viktig och intressant fråga. Men man måste sia och gissa sig fram. Det som vi både vet i Finland, Estland, Lettland och i Sverige är att man inte kan förändra geografin.
Enligt Margus Laidre har den finländska historien visat att Ryssland nog kan visa respekt om man står upp till kamp.
– Man kan vara ett mindre land, men när man står för sina intressen och försvarar sig, då beaktar också den stora grannen detta.