I september ordnades några testresor där influerare, resebyråer och representanter för media fick testa det nya konceptet. Yle Åboland följde med på en dagstur till ytterskärgården för att se vad det hela egentligen går ut på.
Dagens första anhalt är ön Bodö vid Nagus södra rutt, som tidigare fungerat som sjöbevakningsstation. I dag drivs gästhamnen och inkvarteringsverksamheten av paret Matt Spicer och Laura Simonen-Spicer.
– Det är ett bra projekt som är bra för oss alla i området. Vi är en så liten ö och rätt så nya som företagare eftersom vi öppnade först 2016. Det är viktigt att folk vet att vi finns, att vi hittar lösningar för att få folk hit och att vi samarbetar med andra företagare, säger Laura Simonen-Spicer.
Många utmaningar med att driva företag på en ö i ytterskärgården
Matt Spicer konstaterar att många saker som bara fungerar på fastlandet kan vara en stor utmaning på en liten ö i ytterskärgården. På Bodö producerar företagarna dricksvattnet själv och måste också se till att avloppsvattnet hanteras på rätt sätt. Även leveranser och att få tillräckligt med personal är en stor utmaning.
– På sommaren jobbar vi så mycket att det är svårt att hitta tid att tänka på att utveckla verksamheten. Det är en stor fördel med projekt som hjälper oss att företagare att hitta samarbetsmöjligheter, säger Matt Spicer.
”Det är väldigt utmanande att hålla öppet under lågsäsongen”
Under högsäsongen i juli finns det redan gott om kunder för de flesta turismföretagare i den åboländska skärgården, därför är det största målet att förlänga säsongen så att fler turister skulle hitta hit under andra tider på året.
– September är bra och höstlovet är okej, men det är väldigt utmanande att hålla öppet under lågsäsongen. Just nu har vi en livssituation som gör att vi kan hålla öppet, men vi får se hur det blir i framtiden, säger Laura Simonen-Spicer.
Även om det finns mycket som också fungerar på Bodö, så skulle det vara en stor fördel om förbindelsebåtstrafiken mellan Nagu södra rutt och Utö-rutten kunde kombineras.
– Vi har vår egen båt som vi kan hämta leveranser från Nötö med och vi har en förbindelsebåtstrafik. Men många av våra gäster skulle gärna åka vidare till Nötö och öar på den rutten, så det skulle vara bra att kunna kombinera förbindelsebåtsrutterna, säger Matt Spicer.
”Jag vill att den här platsen bevaras”
Efter Bodö fortsätter färden mot grannön Sandholm. En del av företagen inom glesbygdsprojektet har haft verksamhet i många år, medan andra är helt nya i branschen.
Ett företag som har startat upp sin turismverksamhet i sommar är Marika och Rami Vuolle på Sandholm. Ramis släkt har bott på Sandholm sedan 1500-talet.
– Jag vill att den här platsen bevaras och att andra också kan besöka och njuta av Sandholm, så som jag har gjort. Här är så lugnt och en kulturhistorisk miljö med historia. Jag är även ambassadör för Skärgårdshavets Biosfärområde, så miljön är också en viktig fråga för mig, säger Marika Vuolle.
– Jag älskar den här platsen. Det är en släktgård och jag vill inte att allt förfaller. Det behövs pengar för att renovera allt och att bli företagare är ett sätt att få pengar så att gården kan hållas levande, säger Rami Vuolle.
Förutom inkvarteringsverksamhet planerar paret Vuolle även en del program som exempelvis konstkurser och att berätta om öns och gårdens historia. Dessutom får gästerna bygga fågelholkar för sjöfåglar för att skydda fågelungarna från mårdhundar.
”Tillsammans kan företagarna sälja helheter till en resebyrå”
I glesbygdprojektet deltar totalt 25 olika företag som tillsammans arbetat fram olika produkter eller programhelheter under utbildningsdagar och verkstäder.
– Alla företag som deltar är väldigt små och det har svårt att sälja större helheter. Men tillsammans kan de sälja helheter till en resebyrå, som kan paketera ihop programmet till sina kunder, säger projektledare James Simpson vid Pargas stad.
Tanken med projektet är också att få turister att stanna längre och att turisterna ska hitta till mindre kända områden i skärgården och att förlänga turismsäsongen.
– Ringvägen är väldigt känd och lätt att navigera för utomstående, men frågan är hur man ska komma till andra delar av skärgården. Därför har vi involverat andra transportmöjligheter som taxibåtar, segelbåt och kajaker och hur man kan kombinera dem med förbindelsebåt rutterna, säger Simpson.
Förutom att få nya turister att hitta till den åboländska skärgården, har projektet även utvecklat turismverksamhet med fokus på miljön. Projektet samarbetar även med Skärgårdshavets nationalpark och biosfärområde.
Projektet avslutas, men mycket finns kvar
Pargas stads glesbygdsprojekt inleddes ifjol höstas och avslutas i slutet av september. Men även om själva projektet nu tar slut, kommer mycket att finnas kvar.
– Alla färdiga produkter kommer att finnas på våra hemsidor och i broschyrer som vi kommer att lyfta fram på evenemang och mässor. Jag tror också att företagarna är så ivriga att de gärna själva fortsätter att samarbeta och hitta på idéer. Vi på turismenheten hjälper förstås också fortsättningsvis till även om projektet är slut, säger Viveca Smeds-Aalto, som är koordinator för projektet vid Pargas stads turismenhet.
”Jag hoppas att det blir lättare för folk att hitta information”
På projektets testresor i september deltar influerare, resebyråer och medier. Kathrin Deter kommer från Luxemburg, men har bott i Finland i drygt 14 år. Sedan år 2014 har hon skrivit inspirationstexter för internationella folkgrupper i Finland för att uppmuntra dem till att resa mer inom landet.
– Jag gillar verkligen konceptet. Jag hoppas att programmet utvecklas ytterligare och att det blir lättare för folk att hitta information så att fler får upptäcka de fina platser vi fått uppleva i dag, säger Deter.
