Finlandssvenskarna blir allt färre – i dagsläget utgör de svenskspråkiga finländarna bara drygt fem procent av befolkningen. I en krönika i Hufvudstadsbladet skriver Mikael Sjövall att Svenskfinland håller på att ätas upp inifrån av ”tvåspråkiga opportunister” och att de svenskspråkiga institutionerna borde utlysa krisläge.
Sjövall deltog i torsdagens Slaget efter tolv och debatterade svenskans framtid i Finland tillsammans med språkambassadören Jaan Siitonen, folktingssekreteraren Christina Gestrin och Johan Häggman vid FUEN, Europas största organisation för språkliga minoriteter.
Sjövall: ”Krismedvetenhet saknas”
Mikael Sjövall konstaterar att den svenska befolkningen i Finland har minskat med 20 procent de senaste 70 åren och att Svenskfinland verkar sakna den krismedvetenhet som nu skulle behövas för att vända utvecklingen.
– Inte behöver vi gå ut med någon domedagsprofetia men vi borde lägga lite mer krut på att motverka utvecklingen och se sanningen i vitögat, och inte syssla med feelgood-kommunikation och charmoffensiver i stil med kampanjen Päivää-Gudaa och Språkambassadörerna, säger Sjövall
Christina Gestrin från Folktinget kontrar med att det ingalunda pågår någon dramatisk eller akut minskning av den svenskspråkiga befolkningen just nu.
– Det har faktiskt fötts fler svenskspråkiga barn i Finland och tvåspråkiga familjer registrerar sina barn som svenskspråkiga, säger Gestrin.
Gestrin ser istället engelskan som en större utmaning framöver och att myndigheters kunskaper i svenska har blivit sämre.
Johan Häggman konstaterar att man i Finland är stram i sin syn på språk. I Finland räknar man antalet svenskspråkiga genom att granska befolkningens modersmål. Men i Storbritannien, Spanien, Sydtyrolen och Kanada räknar man däremot också med dem som överhuvudtaget talar minoritetsspråket, berättar Häggman.
– Skulle man räkna på det sättet också i Finland skulle de svenskspråkigas andel stiga till 20 procent, resonerar Häggman som nyligen skrivit en rapport om svenskan i Finland för tankesmedjan Magma.
Många problem och många förslag på lösningar
Häggman säger att det finns flera viktiga frågor för svenskans framtid i Finland. Hur ska man kunna stävja utflyttningen till bland annat Sverige? Hur ska man kunna locka tillbaka dem som redan flyttat? Språkkraven inom statsförvaltningen är alltför stränga och borde sänkas, och fler invandrare borde integreras på svenska.
En av orsakerna till utflyttningen är att det ställs så höga krav på kunskaper i finska på arbetsmarknaden att många finlandssvenska unga väljer att flytta till Sverige.
Christina Gestrin håller med om att det är ett problem att tjänster inom statsförvaltningen som kräver högskoleexamen samtidigt också kräver utmärkta kunskaper i finska men bara nöjaktiga kunskaper i svenska. Ett konkret mål som Folktinget har är att ändra lagstiftningen i Finland så att språkkraven i finska skulle sänkas så att goda kunskaper skulle räcka, berättar Gestrin.
Här finns en stor potential! Hundratusen svenskar kunde flytta till Finland inom tio år
Jaan Siitonen
Mikael Sjövall konstaterar att Lettland har ett statligt program för så kallad ”uppsökande verksamhet” där man försöker hitta och locka tillbaka unga som flyttat utomlands. Han föreslår att Svenskfinland kunde göra likadant.
Jaan Siitonen berättar för sin del att språkambassadörerna också jobbat med att locka svenskar från Sverige att flytta till Finland. Det här gör man genom att låta svenska medborgare som studerat i Finland berätta sin historia för andra svenska studerande i Sverige.
– De här svenskarna som studerat i Finland brinner verkligen för vårt land. Här finns en stor potential. Hundratusen svenskar kunde flytta till Finland inom tio år, säger Siitonen.
Integrering på svenska i nyckelroll
Alla deltagare lyfter fram att integrationen av invandrare i större utsträckning borde ske på svenska.
Christina Gestrin konstaterar att det är bra att regeringen har ett mål som säger att 5-10 procent av alla invandrare ska integreras på svenska. Frågan är hur det ska förverkligas i praktiken, säger hon.
Mikael Sjövall menar att antalet invandrare som idag integreras på svenska i Helsingfors kan räknas i några tiotal medan man integrerar flera tusen personer på finska.
– Tjänstemännen i Helsingfors anser att man gör invandrarna en björntjänst om de integreras på svenska, säger Sjövall.
Det gynnar invandrarna ekonomiskt att integreras på svenska
Johan Häggman
Johan Häggman säger att erfarenheter från världen visar att det inte stämmer, tvärtom. Han konstaterar att i tvåspråkiga Kanada, Baskien, Katalonien, Wales och Bryssel har man erfarenhet av att de som integreras på minoritetsspråket har lättare att integreras. De som lär sig minoritetsspråket uppfattas som en del av den minoriteten.
– Vietnameser som integreras i Närpes ses som Närpesbor. Men de som lär sig majoritetsspråket uppfattas fortfarande som utlänningar, säger Häggman.
Häggman säger att forskning visar att de som integreras på minoritetens språk har en fördel i arbetslivet.
– Det gynnar invandrarna ekonomiskt att integreras på svenska, säger Häggman.
Hur tycker du att svenskan borde stödjas i Finland? Genom integration av invandrare på svenska, sänkta språkkrav, genom att locka svenskar från Sverige? Ge dina förslag i kommentarsfältet!