Inne på en lummig gård i centrala Bratislava sitter en grupp kvinnor och män och diskuterar på ukrainska och slovenska.
Det är ett språkcafé där ukrainska flyktingar får en chans att öva sig på det nya landets språk, som är besläktat med ukrainskan.
– Grammatiken är ganska komplicerad men det finns många ord som är likadana i ukrainskan och ryskan, säger Viktoria som efter bara en månad i landet nu deltar i konversationen.
På senare tid har slovakernas inställning till det krigshärjade grannlandets flyktingar ändå hårdnat. Det intygar man vid den frivilligorganisation som driver språkcaféet, och också annan verksamhet för ukrainare.
– Under de senaste månaderna och speciellt med en pågående valkampanj har folk ändrat fokus från att känna empati med ukrainarna, säger Miriam Ngombe från organisationen Mareen.
Hon menar att det dels kan bero på missnöjet med allt högre levnadskostnader men också på den desinformation som sprids på internet.
Ficos pro-ryska budskap går hem hos många
Slovakien har under krigets gång visat ett starkt stöd för Ukraina.
Landet har tagit emot över 100 000 ukrainska flyktingar, och man har sänt såväl S-300 luftvärnssystem som MigG-29 jaktplan till sin östra granne.
Men om den förra premiärministern Robert Fico och hans SMER-parti vinner valet så kommer det att bli ett slut på den militära hjälpen, lyder ett av hans vallöften.
– Vi är ett fredligt land. Vi ska inte sända en enda kula, sa han under ett kampanjmöte nyligen i staden Bánovce nad Bebravou i den västra landsändan.
Fico anser också att det inte kan bli aktuellt med EU-medlemskap för Ukraina, och absolut inte ett Natomedlemskap. Han är heller ingen anhängare av EU:s sanktioner mot Ryssland.
I själva verket låter han förstå att det ryska anfallskriget mot Ukraina är något som väst har provocerat fram.
Och den åsikten är Fico inte ensam om.
En opinionsundersökning tidigare i år visade att bara 40 procent av slovakerna ansåg att Ryssland är primärt ansvarig för kriget.
Valresultatets inverkan på EU:s arbete
Det här kan vara dåliga nyheter för Europeiska unionen, som redan tampas med den bångstyriga ungerska premiärministern Viktor Orbán och ett Polen som allt mera sätter sig på tvären.
Frågan är om Slovakien med en nyvald Fico skulle ansluta sig till sina grannar och bilda ett block som bryter den enighet som har varit nödvändig för stödet till Ukraina, och för sanktionspolitiken mot Ryssland?
Alena Kudzko vid tankesmedjan GLOBSEC i Bratislava påpekar att det ändå finns en märkbar skillnad mellan slovakiska och polska attityder mot Ryssland, eftersom Slovakien traditionellt är mycket mera vänligt inställd till Ryssland.
Men den allmänna krigströttheten kan ändå påverka EU:s arbete.
– Det kan bli flera krav på att hitta en lösning på kriget i Ukraina, eftersom folk vill att deras regeringar satsar mera på det inrikespolitiska läget, säger Kudzko.
Hon menar att Ficos popularitet kan förklaras med att folk tröttnat på de ekonomiska utmaningar som har följt efter såväl coronapandemin som kriget i Ukraina.
Att slovakerna hyser starka sympatier för Ryssland har dels en historisk bakgrund i upplösningen av dubbelmonarkin Österrike-Ungern, förklarar hon, men tillägger att modern rysk påverkanskampanj också har spelat in.
– Ryska desinformationsinsatser har mycket inflytande i landet och påverkar vissa delar av befolkningen och deras åsikter, säger Kudzo.
Dött lopp mellan de två största partierna?
Bratislavas gator pryds av valaffischer för både de största politiska grupperna och småpartierna.
Men här är det svårt att hitta folk som skulle erkänna att de stöder Ficos SMER-parti. Många säger att de hellre antingen röstar på det socialliberala partiet Progressiva Slovakien (PS), eller på ett av de många småpartierna.
SMER har toppat opinionsundersökningarna med omkring 20 procent av väljarstödet, men alldeles i slutskedet inför valet på lördag hade PS-partiet tagit förstaplatsen med väldigt liten marginal i några undersökningar.
– Kampen handlar inte om procent och om vem som vinner eller förlorar. Det handlar om vem som har flera framtida koalitionspartner för att bilda regering, säger PS-kandidaten och Slovakiens förra Nato-ambassadör Tomáš Valášek till Svenska Yle.
När en del av småpartierna inte tros klara spärren på fem procent för att få in parlamentsledamöter är läget på förhand ännu mer ovisst.
Och redan nu talas om ett dödläge som i själva verket kan betyda att hela parlamentsvalet måste tas om inom sex månader.