Forststyrelsen tänker avverka tiotals hektar skog i Syndalen i Hangö. Avverkningsplanerna var aktuella redan för några år sedan men lades på is då frivilliga naturinventerare hittade gammal skog i naturliknande tillstånd och många hotade arter i Syndalen. Avverkningarna var i gång den 10 oktober och man kunde i närheten av området höra skogsmaskiner fälla träd.
– Det stämmer att vi nu ska avverka på värdeskogsområdet, uppger Ilkka Korhonen, regionchef på Forststyrelsens skogsbruksbolag, Forststyrelsen Skogsbruk Ab, och hänvisar till tidigare kartläggningar.
De värdefulla oskyddade områdena i Syndalen kallar både Forststyrelsen och naturskyddarna värdeskogar, på finska arvometsät.
Naturskyddsorganisationer på riksplan samt Hangö miljöförening är besvikna över planerna som Forststyrelsen nu återupplivar. De anser att justeringarna som Forststyrelsen gjort inte kan trygga mångfalden och de hotade arterna.
– Forststyrelsen har mjukat upp planerna lite men förändringarna är otillräckliga ur naturens synvinkel, säger Ida Korhonen, skogsstuderande vid Helsingfors universitet och skogsaktivist. Hen kartlade arter vid ett kort besök i Syndalen 2020 och hittade flera hotade arter.
Kartläggning nummer två hittade också rödlistade arter i gammal skog
Efter Ida Korhonen inventerade arbetsgruppen Luonnonmetsätyöryhmä, Naturskogsgruppen, skogar i Syndalen. Också de hittade hotade arter och gammal skog. Syndalen fanns med i gruppens första rapport (på finska) om värdefulla men oskyddade statsägda skogar som i brådskande ordning borde skyddas.
Det är från den här rapporten som termen arvometsät, värdeskogar, härstammar.
Kartläggning nummer tre hittade samma arter
Slutligen har nu också Forststyrelsen under sommaren 2023 låtit sin naturinventerare gå igenom vilka arter det finns i skogen. Den här tredje inventeringen bekräftade för arternas del det som två omgångar frivilliga inventerare hade upptäckt, att det finns ett antal rödlistade arter på området.
– Men det finns inte över hundra år gammal skog och då tycker vi inte att man kan tala om gammal skog, säger Ilkka Korhonen.
Forststyrelsen uppger också att i alla fall en del av skogarna har förnyats också tidigare och en del består av åker som beskogats.
Ida Korhonen säger att det knappast kan handla om annat än gammal skog. Arter som kräver gammal skog för att klara sig förekommer inte i skogar som inte är gamla.
Hen tillägger att det finns en orsak till att skogar i åldern hundra plus nästan helt saknas i södra Finland.
– Här måste under 100 år gammal skog räknas som gammal och det får skogsbruket skylla sig själv för.
Så här skriver också Forststyrelsen på sin webbplats: ”Till följd av effektivt skogsbruk är gamla skogar numera sällsynta. De är emellertid mycket viktiga för den biologiska mångfalden. I synnerhet i södra Finland finns det bara ett fåtal gamla skogar i naturtillstånd och rikligt med ekonomiskogar.”
Forststyrelsen publicerade i slutet av september på sin webbplats ett pressmeddelande (på finska) där de berättar om de stundande avverkningarna i Syndalen. De lovar att ”naturobjekten lämnas utanför avverkningarna”.
De två tidigare kartläggningarna och er egen inventering gav ungefär samma resultat. Hur har Forststyrelsen då ändrat avverkningsplanerna i Syndalen jämfört med planerna från 2020?
– Ställena där det finns mest hotade arter har lämnats utanför. Och så har vi ändrat lite på avverkningsmetoderna så det blir kvar lite mer träd i skogen, säger Ilkka Korhonen.
Aktiva inom miljörörelsen är ändå förbryllade över det de kallar bristen på logik då Forststyrelsen tänker avverka på en del områden där det finns hotade arter medan andra områden med samma arter lämnas utanför. Det tolkas som att planerna saknar ekologisk grund.
Planerna har diskuterats med miljöorganisationerna – vad betyder det?
Forststyrelsen uppger också i pressmeddelandet att avverkningarna har diskuterats med miljöorganisationerna.
Det stämmer i och för sig att Forststyrelsen har talat med Greenpeace och Finlands naturskyddsförbund.
Det Forststyrelsen inte nämner i pressmeddelandet är att miljöorganisationerna motsätter sig samtliga kalavverkningar och plockhyggen samt en del av gallringarna på området.
Miljöorganisationerna motiverar sitt motstånd med att det finns 50 förekomster av sårbara eller nära hotade arter på de skogsfigurer som nu ska avverkas, till exempel långfliksmossan och kattfotslaven – båda är arter som hotas då gamla skogar försvinner. De är också arter som enligt gällande skogsbruksrekommendationer borde lämnas utanför skogsbruket, inte minst eftersom allt från gallringar till dikningar torkar upp det fuktiga mikroklimatet de här arterna kräver för att kunna överleva.
65 hektar blev 58
Forststyrelsen tänker hur som helst både kalhugga och gallra skog i Syndalen redan i oktober.
Ytan där avverkningar planeras har krympt med ungefär tio procent sedan 2020. Sju hektar sparas som naturobjekt. I stället för 65 hektar handlar det nu om knappt 60.
– Det verkar som om Forststyrelsen har ändrat sina planer så lite som möjligt och endast i den utsträckning som krävs för att inte riskera deras inkomster eller deras sociala acceptans, tolkar skogsaktivisten Ida Korhonen.
Ida Korhonen beskriver Syndalen som en helt unik plats.
– På Hangö udd möts fastlandets och skärgårdens natur. Troligtvis handlar det också om fastlandets sydligaste granskogar.
Ida Korhonen påminner också om behovet av fler och större skyddsområden just i södra Finland. Endast tre procent av skogarna i södra Finland är skyddade och skyddsområdena är splittrade. Det försvårar livet för många arter. Också för den skull borde skogarna i Syndalen skyddas, inte avverkas, menar hen.
– Södra Finlands natur kommer också lida av klimatkrisen. Ju mer mångfald vi har i naturen, desto bättre kan vi klara oss i klimatförändringen.
Över hälften redan skyddad – borde allt skyddas eller kan resten avverkas?
Bland annat ska elva hektar 70–90 år gammal granskog kalavverkas i Syndalen, eller förnyas som det också kallas. Vid en del av kalhyggena lovar man lämna fler sparträd än normalt. Lika gammal skog ska också plockhuggas. Skogarna som gallras är i åldern 60–90 år gammal, uppger Forststyrelsen.
Naturskogsgruppen tycker att hela området de kartlade för tre år sedan, 67 hektar, borde skyddas trots att hela området inte har exakt lika stora naturvärden. Då skulle man skapa ett mer enhetligt skyddsområde som dessutom gränsar till existerande skyddsområden i Syndalen.
Forststyrelsen äger 1 750 hektar skog i Syndalen. Av det är 950 hektar sedan tidigare skyddat och 800 hektar är ekonomiskog, det Forststyrelsen kallar mångbruksskog.
Hangö miljöförening: Det här kan vi inte godkänna
Lokalt är det framför allt Hangö miljöförening som redan länge följt med Forststyrelsens avverkningsplaner. Föreningen uppger att de absolut inte accepterar planerna.
Hangö miljöförening blev tagen på sängen när de fick höra att nya avverkningsanmälningar har lämnats in.
Föreningen skrev genast till Forststyrelsen. I brevet konstaterar de att skogarna i Syndalen med råge uppfyller kriterierna som finns för gammal skog i EU:s biodiversitetsstrategi.
Föreningen citerar Forststyrelsens generaldirektör som i våras sade så här om gamla skogar:
”Att bekämpa förlusten av biologisk mångfald är kärnan i Forststyrelsens verksamhet och strategi. Finland har i EU:s strategi för biologisk mångfald förbundit sig att skydda gamla skogar och naturskogar, och Forststyrelsen vill att man på statens marker gör detta på ett transparent sätt och utifrån bästa tillgängliga information.”
”Hur syns den här målsättningen i praktiken i Syndalen?” undrar föreningen i sitt brev.
Syndalens skogar utgör en ekologisk korridor på smala Hangö udd. De skyddar också mot bullret från skjutningarna
Hangö miljöförening
Föreningen frågar också hur Forststyrelsen bedömer värdet av virkesproduktionen mot värdet av den biologiska mångfalden.
– Den frågan går det inte att svara på. Men vi ser dem inte som motpoler. Avverkningarna planeras så att naturvärdena inte riskeras. Vi sparar det som behöver sparas, säger Ilkka Korhonen på Forststyrelsen.
Hangö miljöförening vill gärna också ta del av den naturinventering som Forststyrelsen låtit göra.
– Jag kan inte säga om det är möjligt att ge ut information som Forststyrelsen samlat in. Men artinformationen kommer föras in i ett öppet artdatasystem, funderar Ilkka Korhonen.
Avverkningarna planeras så att naturvärdena inte riskeras
Ilkka Korhonen, Forststyrelsen
Hangö miljöförening påminner också Forststyrelsen om att en mängd äldre ekonomiskogar i Hangö närmar sig 80-årsåldern och slutavverkning. Det innebär att det kommer finnas allt mindre äldre skogar i Hangö.
Dessutom är granskogar ovanliga i Hangö, vilket ytterligare ökar Syndalens värde.
Föreningen poängterar också för Forststyrelsen att Syndalenskogarna fungerar både som en viktig ekologisk korridor på smala Hangö udd och som bullerskydd mellan bosättningen och militären som övar i Syndalen varje dag.
Forststyrelsen vill avverka värdeskogar som folk inte har sett, på ett område dit medborgarsamhället inte äger tillträde. Ingen kan med andra ord övervaka vad statsbolaget gör
Ida Korhonen, skogsaktivist
Skogsaktivisten Ida Korhonen efterlyser precis som Hangö miljöförening mer öppenhet, i synnerhet i Hangö där det handlar om ett slutet område där allemansrätten inte gäller.
– Forststyrelsen har ett ansvar gentemot oss alla finländare för sina avverkningar. Situationen i Hangö är extra intressant då Forststyrelsen vill avverka värdeskogar som folk inte har sett, på ett område dit medborgarsamhället inte äger tillträde. Ingen kan med andra ord övervaka vad statsbolaget gör, säger Ida Korhonen.
Artikeln bygger i första hand på Forststyrelsens pressmeddelande 26.9.2023 om avverkningar i Syndalen, Hangö miljöförenings brev till Forststyrelsen och medierna 30.9.2023, Luonnonmetsätyöryhmäs rapport om värdefulla men oskyddade skogar som staten äger. Uppgifterna har preciserats med intervjuer av personerna som nämns i artikeln och i samtal med några andra. Yle Västnyland har inte besökt skogarna i Syndalen för den här artikeln.
Artikeln kompletterades 10.10.2023 klockan 11:10 med uppgiften om att avverkningarna redan är i gång. Samtidigt lades ljudklippet med intervjun från samma morgon (10.10) in i artikeln.
Du kan kommentera artikeln till och med klockan 18.30 den 10 oktober.