Nobelpriset i litteratur delas ut – den här författaren vill proffsen inte att ska vinna

Vi kollar in de hetaste kandidaterna inför Nobelpriset i litteratur. Men också vem som inte borde tilldelas priset.

Porträttkollage med författaren Monika Fagerholm, kritikern Lina Kalmteg och författaren Philip Teir
Författaren Monika Fagerholm, litteraturkritiker Lina Kalmteg och författaren Philip Teir ger sig in i gissningsleken kring årets Nobelprisvinnare i litteratur. Bild: Yle / Mattias Ahlm, SR / Helen Korpak

Den här artikeln uppdateras inte längre. Norrmannen Jon Fosse vann Nobelpriset i litteratur. Läs mer här.

Årets litterära höjdpunkt är här och bettinglistorna går heta – i dag får vi veta vem som får årets Nobelpris i litteratur. Vi frågade tre litteraturexperter om deras kvalificerade gissningar kring vem som får priset i år.

Akademien har blivit ännu bättre på att överraska de senaste åren, det kan egentligen bli nästan precis vem som helst. Men får man tro vadslagningsbyråernas siare, ligger den norska författaren Jon Fosse bra till.

Det är också ett namn som både Lina Kalmteg, litteraturkritiker på Sveriges radio, författaren Monika Fagerholm och Philip Teir, författare och konstnärlig ledare för litteraturfestivalen Helsinki Lit lyfter fram i sina gissningar över vem som tilldelas Nobelpriset i år.

– Jag tror på en europeisk äldre man i år, till exempel den norska författaren och dramatikern Jon Fosse. Han har diskuterats i många år, och av någon anledning har det varit så att de namn som diskuterats precis inför Nobeldagen ibland också fått priset. Som Annie Ernaux i fjol, säger Lina Kalmteg på Sveriges Radio.

Hon får medhåll av Monika Fagerholm:

– Jon Fosse är en lysande och mångsidig författare och dramatiker, som ända sedan 1980-talet har tänkt på olika sätt kring litteratur. Hans stora sjudelade romanserie, Septologin, varav fem kommit ut på svenska, är ju jätteimponerande. Samtidigt skulle jag själv föredra norska Dag Solstad. Det är kanske mera intensivt.

Också Philip Teir hoppas på en nordisk författare i år och nämner både Fosse och Solstad.

– Den här nordiska, psykologiska realismen är en tradition som jag känner mig hemma i som författare. Det vore väldigt roligt om den blev belönad, säger han.

Närbild av Jon Fosse som tittar framåt. I bakgrunden syns fler människor.
Den norska författaren och dramatikern Jon Fosse figurerar på flera vadslagningsbyråers listor över Nobelprisvinnare. Bild: ARMANDO BABANI / All Over Press

Vissa namn återkommer

Ofta är det samma namn som figurerar på vadslagningsbyråernas listor i åratal. Lina Kalmteg lyfter också fram rumänska Mircea Cărtărescu och ungerska László Krasznahorkai, namn som figurerat i förhandsspelulationer också tidigare år.

– En kinesisk kvinnlig författare som Can Xue är inte heller helt omöjlig.

Karibiska Jamaica Kincaid, numera bosatt i USA, är en författare som varit Nobeltippad i flera år, och som både Fagerholm och Teir lyfter fram.

– Hon är suverän, en av mina personliga favoriter, säger Fagerholm.

Allra mest hoppas hon ändå att priset tillfaller en nordisk kvinna.

– Den ena är den danska författaren Kirsten Thorup som har en litterär bredd och kan konsten att överraska. Hennes roman Erindring om kærligheden handlar om att leva i ett nazistiskt samhälle. Mitt hetaste önskemål är ändå svenska Kerstin Ekman, känd bland annat för Händelser vid vatten. Hon har gjort så mycket för den nordiska litteraturen. Hon är bra på att följa konventioner och samtidigt göra någonting helt unikt.

Salman Rushdie läser sin bok Quichotte.
Författaren Salman Rushdie, vars författarskap lett till att han dödshotats flera gånger, knivhöggs ifjol. Bild: Hayoung Jeon / EPA

Teir tror för sin del att den indisk-brittiska författaren Salman Rushdie ligger bra till. Han skadades allvarligt efter en knivattack ifjol men har nyligen kommit ut med boken Victory City.

– Den lär vara en riktigt banger och han har ju en historia med Svenska Akademien.

Akademien ville inte uttala sig om dödshotet mot Rushdie, eftersom det i deras stadgar ingår att man inte ska blanda sig i politik.

– Bråket ledde ju till att Kerstin Ekman lämnade Akademien. I och med den bakgrunden kanske det skulle finnas en orsak för Akademien att belöna honom.

Tre äldre personer.
Joyce Carol Oates, Haruki Murakami och Margaret Atwood finns ofta med på tippningslistorna.

Om vi vänder på steken, vem borde inte få Nobelpriset i litteratur?

– Oj oj, det här blir jätteroligt. Vad heter han, Haruki Murakami? Han är väldigt överskattad. Jag har läst mycket av honom och var tidigare på något sätt murakamiserad. Nu står jag inte ut med hans böcker längre. De är tjocka och banala, säger Monika Fagerholm och fortsätter:

– Joyce Carol Oates var djärv och experimenterande på sjuttiotalet. Nu upprepar hon sig och böckerna är effektsökande. Till exempel Blonde om Marilyn Monroe, liknar det som bilden ska föreställa. Det är också generellt hennes svaghet. Kanadensiska Margaret Atwood var också enormt nydanande och stark på sjuttiotalet, men det är sällan hon överraskar nu längre.

Philip Teir instämmer med Fagerholm kring Murakami.

– Han har inte riktigt den tyngden som jag föreställer mig att ett Nobelpris kräver.

Lina Kalmteg vill för sin del inte se en upprepning i stil med 2016 då Bob Dylan kammade hem Nobelpriset i litteratur.

– Jag tycker inte att vi behöver fortsätta den vägen och öppna upp för fler låtskrivare och fler musiker.

Också denna gång kan bli precis hur som helst.

– Jag har jobbat med det här i 20 år. Tidigare läckte informationen ofta ut, vilket gjorde att namnet ibland inte var så överraskande. Nu har Akademien täppt till läckorna lite bättre, tror jag. Ibland går det som med Annie Ernaux förra året då jag tippade rätt, ibland kan man bli otroligt överraskad, säger Lina Kalmteg.

Jenny Jägerhorn, Marit Lindqvist och Lasse Garoff diskuterar Nobelpriset i litteratur och följer med kungörelsen i dag fr.o.m. ca kl. 13:30 i Vega Eftermiddag.

Vad tycker du: Vem borde inte tilldelas Nobelpriset i litteratur?