Karin Eklund togs inte på allvar när hon blev företagare i 20-årsåldern: ”Jag hade ändå en stark känsla av att jag vet vad jag gör”

Har pappa fixat dansstudion eller är det Kulturfonden som betalar? Det var frågor som Åbobon Karin Eklund fick höra då hon startade sitt företag i 20-årsåldern.

En kvinna står på huk i en dansstudio och tittar in i kameran.
Det här jobbet ger mig mycket glädje, säger Karin Eklund. Bild: Arash Matin / Yle

De förminskande kommentarerna irriterade henne. Samtidigt visste hon vad hon ville, och hur hon skulle utveckla verksamheten.

– Jag har alltid haft en känsla av att jag kommer visa vad jag kan och att ni kan säga vad ni vill. Ni kommer se slutprodukten och se vem som skrattar sist, säger Eklund.

Förälskade sig i dansen

Eklund började dansa i tonåren. Gnistan tändes då hon besökte en danslektion under skolgymnastiken.

– Det var så spännande, jag blev helt förälskad. Jag började dansa fem dagar i veckan och dansade så mycket jag bara kunde, berättar Eklund.

Det var ändå ingen självklarhet för henne att hon skulle satsa på dansen. Hon studerade annat på Åbo Akademi och åkte på utbyte till London, där hon dansade så mycket hon kunde. Då visste hon att det var dansen som gällde för henne.

– Inget annat får mig att bli på lika gott humör och gör mig lika ivrig. Jag känner att jag fullständigt är mig själv då jag dansar.

En kvinna stretchar sin arm och tittar in i kameran och ler.
Vännerna och familjen uppmuntrade Karin Eklund då hon startade sitt företag. Bild: Arash Matin / Yle

”Dansare måste alltid stå på sig för att bli tagna på allvar”

Eklund började först som frilansare. Samtidigt började drömmen om ett eget företag gro. Då hon var 23 år blev hon företagare, och året därpå startade hon sin dansstudio.

– Jag är inte från en företagarfamilj och hade inte tänkt på företagande som yngre. Men det blev ett naturligt steg i och med att mina grupper växte i snabb takt och blev väldigt stora.

Eftersom Karin Eklund var ung då hon startade dansstudion, så fick hon också en del förminskande kommentarer. Dessutom finns det en del fördomar kring dansare, säger Eklund.

– Jag känner att dansare jämt får stå på sig för att bli tagna på allvar. Det är tungt och det är på riktigt. Det är frustrerande då folk inte förstår hur mycket teknik, kompetens, muskler och träning det krävs för att det ska se lätt ut.

En kvinna stretchar i en danssal.
De konstiga kommentarerna har försvunnit med åren. ”Kanske har jag byggt upp en självsäkerhet och har mer pondus i dag”, säger Karin Eklund. Bild: Arash Matin / Yle

Fysiskt tungt att dansa flera timmar per dag

Till en början kände Eklund sig ensam. Hon höll så gott som alla danslektioner själv, alltså 4–5 lektioner per dag plus veckoslutsjobb.

– Det är förstås fysiskt tungt. Jag var så trött på helgen att jag knappt fick något annat gjort. Jag kunde komma hem och vara så trött att det var en för stor grej att tömma diskmaskinen, för kroppen behövde bara mat och vila.

I takt med att verksamheten växte kunde Eklund anställa danslärare och hyra större lokaler för sin verksamhet. I dag har hon dragit ner på mängden danslektioner.

– Nu när vi har ett team på 15 personer, så har man mer tid att ventilera svåra saker som sker med varandra. Det är mer vi och inte bara jag.

Två kvinnor sitter på golvet i en dansstudio och skrattar.
Det är skönt nu när vi är ett team, säger Karin Eklund. Här planerar Karin och dansläraren Hanna Södergård en koreografi. Bild: Arash Matin / Yle

”Det här ger mig mycket glädje”

Det finns en del ekonomiska risker då man startar ett företag. Enligt Eklund var verksamheten så småskalig i början att hon inte behövde ta några banklån, och det var en orsak till att hon vågade satsa.

– Man kände sig ganska fri. Jag hade ändå en stark känsla av att jag vet vad jag gör. Själva företagandet fick komma på vägen, man fick lära sig av sina misstag.

Det administrativa arbetet är tidvis tungt och stressigt. Men då Eklund träffar dansarna i studion så vet hon att det är värt allt besvär.

– Det här ger mig jättemycket glädje. Jag har jätteroligt på jobbet.

Coronatiden var svår

Coronapandemin var ett hårt slag för stadens dansstudior, och flera gick i konkurs. Enligt Eklund var coronatiden en fruktansvärd tid ekonomiskt. Det värsta var ändå att se gnistan slockna bland dansare och danslärare.

– Dansstudion är en community. Det är inte bara ett företag man stänger ner, utan det finns så mycket mer där.

Samtidigt gjorde coronatiden att hon blev mer avslappnad, eftersom den tiden visade att det inte går att kontrollera allt i livet.

– Man måste börja fokusera på annat och tänka att jobb är bara jobb och pengar är bara pengar. 2021 var ett förskräckligt år ekonomiskt. Men samma år gifte vi oss, min man Linus och jag. Jag hade ett jättebra och roligt år privat, säger Eklund.

”Fantastiskt att vara förälder”

Efter pandemin kändes det rätt att bli förälder, säger Eklund. På julaftonen i fjol föddes parets dotter Alexia.

Det kan vara nervöst att vara gravid om man har sin kropp som arbetsredskap, säger Eklund. Allt har ändå gått bra och Eklund är stolt över sin kropp och vad den klarar av.

– Jag har haft en god tur och min kropp har repat sig fint, säger Eklund.

En kvinna och en man tittar på en bebis, som kvinnan håller i famnen.
Dottern Alexia är Karin Eklunds och Linus Korkea-ahos ögonsten. Bild: Nora Engström / Yle

Eklund vill prioritera sin tid med sin dotter, och därför sköter hon ofta det administrativa arbetet kvällstid då Alexia sover. Tidsanvändningen kan alltså tidvis vara en utmaning, men samtidigt har det varit fantastiskt att vara förälder.

– Ett exempel är hur ivrig hon är på morgonen när jag lyfter upp henne från sängen och hela hennes kropp sprattlar av iver. Visst blir man överlycklig av en sådan sak.