Genomslaget hos finländska vetenskapliga publikationer ligger över världsgenomsnittet åtminstone om man ser till topp 10-indexet, visar ny Vetenskapens tillstånd-statistik som har sammanställts av Finlands Akademi. Topp 10-indexet beskriver den relativa andelen av vetenskapliga publikationer som hör till den mest citerade 10 procenten.
Hur mycket en forskare eller vetenskaplig publikation citeras av andra inom samma disciplin är ett vedertaget sätt att betygsätta forskning: ju fler hänvisningar, desto mer inflytelserik är forskningen.
Kina på uppgång
Traditionellt räknas USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike som stora vetenskapsländer. Finlands Akademi konstaterar också att Kinas publiceringsverksamhet och vetenskapliga genomslag fortsätter öka.
Att Kina satsar allt mer på forskning och publicering i vetenskapliga tidskrifter påverkar också Finland. Det blir svårare att hävda sig i internationell jämförelse när konkurrensen hårdnar, helt enkelt.
Trots det har topp 10-indexet för flera vetenskapsgrenar i Finland stigit från att ha varit under världsgenomsnittet (2006–2009) till över genomsnittet (2016–2019), uppger Akademin.
Sverige satsar mer
Hur mycket man satsar på forskning påverkar självfallet förutsättningarna för genomslag. Finland brukar jämföra sig med de nordiska länderna, men också nordeuropeiska länder som Belgien, Irland, Nederländerna, Schweiz och Österrike eftersom de i storlek och forskningssystem tävlar i samma klass.
Jämförbara länder ligger fortsättningsvis före Finland vad gäller vetenskaplig publicering, även om Finland klarar sig väl i en jämförelse över hur mycket vi satsar på forskning och utveckling räknat i andel av bruttonationalprodukten (bnp). Vi ligger klart över medeltalet för EU- och OECD-länder, medan Sverige och Tyskland satsar mer.
Finland var år 2021 det enda nordiska land där forsknings- och utvecklingsutgifterna som andel av bnp var klart lägre än de var år 2010. En lag om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet trädde ändå i kraft i år och syftar till att öka satsningen till fyra procent av bnp år 2030.
Starkt inom jordbruks- och skogsvetenskaper
Enligt den statistik som Finlands Akademi har sammanställt är finländska forskare speciellt starka inom områden som jordbruks- och skogsvetenskaper, ekonomi och beteendevetenskap, men också ekologi, miljövetenskap och växtbiologi.
Med 2 865 vetenskapliga publikationer inom disciplinen ekologi, miljövetenskap och växtbiologi i databasen Scopus åren 2016–2019 nådde Finland värdet 1,31, vilket ligger klart över världsgenomsnittet som inom varje disciplin är 1.
Statistiskt sett har Finland mest genomslag inom jordbruks- och skogsvetenskaper – med 1 474 vetenskapliga publikationer i databasen Scopus får Finland nämligen värdet 1,49. Även om man använder sig av databasen Web of Science i stället för Scopus får Finland ett värde på 1,44 med 1 282 publikationer inom jordbruks- och skogsvetenskaper.