– Vi måste vara oroliga för den utveckling vi ser inom vår företagssektor, säger riksdagsledamot Henrik Wickström (SFP). Företagens möjligheter att anställa har kraftigt försämrats och då vi frågat företagen vad det beror på har många sagt att det exempelvis är för hög tröskel att anställa den där första personen.
Det hoppas regeringen nu kunna råda bot på genom att exempelvis sluta lokala avtal mer omfattande, betonar Wickström.
– Om vi dessutom ser var Finland ligger i dag jämfört med andra europeiska länder så visar färska siffror på att det finländska arbetslivet ligger efter och för att vi ska kunna konkurrera i en global värld behövs det reformer, säger Wickström.
Nuvarande allmänbindande kollektivavtal inget hinder mot lokala lösningar
Enligt industrifackets Nina Wessberg finns det inget i dagens kollektivavtal som förhindrar lokala avtal och det är bekymrande att regeringen trots det vill införa mera lokalt avtalande.
– Redan 2020 visade en rapport från OECD att arbetsmarknaden i Finland och Belgien vunnit på att ha breda centrala avtal som sträcker sig över längre perioder, säger Wessberg. Speciellt bra har det varit för unga och kvinnliga arbetstagare i lågavlönade branscher.
Samma rapport slog också enligt Wessberg fast att lokala avtal ofta leder till en kapplöpning om vem som erbjuder de sämsta lönerna och förmånerna då tanken varit att det ska bli bättre.
– Norden står ut i rapporten eftersom vi genom breda avtalslösningar under åren skapat en trygg och lugn arbetsmarknad som det nu känns som att regeringen vill slå sönder, säger Wessberg. Och jag har aldrig förstått tanken att slå sönder något som fungerar utan tvärtom så ska man göra det tillsammans ännu bättre.
Oorganiserade arbetsgivare och arbetstagare har diskriminerats
Hippi Hovi, som är verkställande direktör för Kust-Österbottens företagare, anser att oorganiserade arbetsgivare och arbetstagare har redan länge diskriminerats av den nuvarande arbetslagstiftningen.
– Företagarna i Finland anser att lagen gjort det omöjligt för företag som inte förbundit sig till någon arbetsgivarorganisation att genomföra lokala avtal och har därför inte kunna dra nytta av den flexibilitet som de gett möjlighet till, säger Hovi.
– Dessutom har lokala avtal stått bakom förtroendemannalåset och därför är det helt på sin plats att reformera och förnya hur lokala avtal kan användas i framtiden.
Strejkrätten är helig i Finland
Rätten att protestera och strejka har länge varit något av en helig ko för fackförbunden i Finland och då regeringen nu föreslår begränsningar i strejkrätten är det kanske ingen överraskning att det leder till protester från fackligt håll.
– Det här är något som man gör på andra sidan östgränsen och inte i en nordisk demokrati och rättsstat, säger Wessberg. Att ta ta bort människors rätt att protestera och dessutom lägga ett pris på det är verkligt oroväckande.
Enligt Wickström är inte regeringens avsikter att förhindra strejker utan regeringen vill utreda möjligheten att förhindra sympatistrejker som så ofta lamslår hela arbetsmarknaden.
– Vi vill helt enkelt granska varför det under de senaste 20 åren endast varit ett fåtal strejker i Sverige då det i Finland varit otaliga, säger Wickström. Att protestera och strejka ska fortfarande vara möjligt, men det är de lamslående sympatistrejkerna som vi ser som problematiska och som vi nu vill utreda om de kunde åtgärdas.
– Så om du protesterar mot vad som sker i ditt eget land så ska du alltså bötfällas, frågar sig Wessberg. Ditt fackförbund ska få böter och din fackliga organisation ska få böter. Det låter inte enligt mig som demokratiska åtgärder som hör hemma i vårt land.
