– Det här är första gången på flera år som vi diskuterar det här på så hög nivå, sa mötets sammankallande Europeiska rådets ordförande Charles Michel på fredagsmorgonen.
Han påpekade att de potentiella nya medlemmarna vet vilka villkor som de måste uppfylla för medlemskapet och att EU å sin sida måste förbereda sig på förändringarna.
Fredagens informella EU-toppmöte i palatset Alhambra kommer en dag efter att femtiotal statschefer hade samlats på samma plats till diskussioner inom det rätt nygrundade forumet den Europeiska politiska gemenskapen EPC.
Dagens 27 EU-länder kan bli 35 i framtiden
I sitt stora årliga tal sa EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen förra månaden att EU i rask takt måste förbereda sig på nya medlemsländer, och betonade att man håller fast vid att anslutningen ska vara meritbaserad.
Charles Michel har gått längre än så, och menar att unionen ska vara redo för utvidgningen år 2030.
Men det råder delade meningar och den tidsfristen är realistisk, eller om det över huvud taget är bra med en tidsram.
Det är Ukraina, länderna på västra Balkan och Moldavien som är de åtta kandidatländer som kan bli EU-medlemmar en dag.
Statsminister Orpo (Samlingspartiet) sa att Finland ställer sig positivt till utvidgningen, då han anlände till mötesplatsen.
Men han hade under torsdagen också en hälsning till de berörda länderna, då han träffade deras ledare.
– Uppfyll kriterierna, genomför reformer och se till att ni är i skick så är ni välkomna, återgav Orpo och betonade speciellt hur viktig rättstatsprincipen, korruptionsbekämpningen och de demokratiska reglerna är.
Den ungerska premiärministern Viktor Orbán var klart tveksammare, speciellt när det gällde Ukrainas anslutning.
– Vi har aldrig upptagit ett land i krig, vi vet inte var de riktiga landsgränserna finns och hur många människor som bor där.
Omfattande reformer föreslås för ett större EU
Det behövs ett mera strömlinjeformat EU-maskineri med färre kommissionärer och parlamentariker, menar den fransk-tyska forskargruppen som nyligen presenterade sitt förslag till reformer.
Man föreslår bland annat att ett fyrspårigt EU, där den innersta kretsen skulle bestå av länder som hör till eurozonen och Schengenområdet och en följande grupp som skulle vara övriga EU-länder.
Den tredje gruppen föreslås bestå av associerade medlemmar och i utkanten skulle länder som hör till den av president Emmanuel Macron initierade Europeiska politiska gemenskapen finnas.
Idén om ett mångspårigt EU är inte ny, och den har inte heller nu välkomnats av de stater som kan hamna i periferin.
Men bland rapportens många reformförslag finns också den nya beslutsgång som allt oftare nämns i EU-sammanhang.
Det vill säga att man övergår från enhällighet till beslut som bygger på kvalificerad majoritet, speciellt när det gäller säkerhets- och försvarspolitiken.
Vinnare och förlorare i utvidgningen
Ett större EU skulle ge mera inflytande på världsarenan, och en avsevärt större inre marknad och mera arbetskraft.
Men en så stor utvidgning skulle också radikalt förändra allt från den gemensamma jordbrukspolitiken till de europeiska struktur- och investeringsfonderna, för att inte tala om EU-budgeten.
Och utvidgningen kommer därför till ett pris, och det priset anges i en annan rapport som har läckt till Financial Times.
Med nio nya medlemmar, man räknar nu också med Georgien, skulle den nuvarande EU-budgeten öka med 21 procent.
Enbart Ukraina skulle vara berättigad till omkring 186 miljarder euro under budgetens sjuårsperspektiv.
Alla medlemsstater skulle vara tvungna att betala mera och få mindre från EU-budgeten. Många av de EU-länder som har varit nettomottagare skulle bli nettobetalare, konstateras det i den citerade rapporten.
Ukraina skulle kunna bli den största mottagaren av jordbruksstöden.
Med sammanlagt nio nya medlemmar förutspår man att det däremot är Tjeckien, Estland, Litauen, Slovenien, Cypern och Malta som skulle förlora stödpengar från den så kallade sammanhållningsfonden.
Men Estlands premiärminister Kaja Kallas påpekade att man redan stöder kandidatländerna och att ett medlemskap skulle ge dem ett ekonomiskt uppsving.
– Om deras välstånd ökar behöver de faktiskt inte så mycket stöd, sa Kallas och tog sitt eget hemlands anslutning år 2004 som exempel.
– I början hade vi omkring 48 procent av den genomsnittliga bruttonationalprodukten i EU och nu ligger vi på omkring 80 procent, konstaterade hon.
EU-ledarna väntas i december besluta om att man ska bjuda in åtminstone Ukraina till medlemskapsförhandlingar.