Dålig räckvidd och högt pris avskräcker västnyländska transportbolag från att investera i miljövänligare lastbilar.
På transportföretaget LWG-Transports gårdsplan i industriområdet Horsbäck i Ekenäs är det ganska lugnt och tomt på lastbilar den här vardagsförmiddagen. På en webbkarta inne i kontoret visar företagaren Henrik Winstén var alla långtradare finns. Bilarna syns som små prickar på kartan och flesta finns på olika håll i södra Finland.
– Vi kan säga att 80 procent av våra bilar rullar i södra Finland, men det finns vissa produkter som vi kör till norra Finland och ibland kör vi också till Litauen, säger Kim Lindholm.
Kim Lindholm och Henrik Winstén är andra respektive tredje generationens transportföretagare. För cirka 15 år sedan slog de ihop sina mindre företag och har i dagens läge mellan 40 och 50 bilar i trafik.
– Vi kör väldigt mycket mellan hamnarna i Hangö och Helsingfors, också till Kotka, berättar Kim Lindholm.
Batteriet måste laddas efter 250 kilometer
Tiderna är ekonomiskt tuffa, bränslepriserna är höga och västnylänningarna konkurrerar också med utländska transportbolag om frakter. Finländska företag har stränga krav på bland annat sina bilar och hur länge chaufförerna får köra utan pauser. Därför övervägs varje investering noga.
Lindholm och Winstén har inga planer på att köpa eldrivna lastbilar, trots att dieseln kostar runt två euro per liter.
– Det är räckvidden som är största problemet. Vi kan inte köra vår huvudsträcka Hangö–Helsingfors utan att ladda bilen i Helsingfors, säger Kim Lindholm och tillägger att dagens eldrivna lastbilar klarar cirka 250 kilometer.
För Lindholms och Winsténs transportbolag vore idealet att batteriet orkade med 500 kilometer.
– Det finns ju inget elnät utbyggt för att kunna ladda dem. Man säger att chauffören ska ta en paus på dagen och det gör pojkarna, men då ska de också ha en laddningsstation där.
I Hangö hamn finns ingen laddningsstation. I Helsingfors är det enligt Kim Lindholm besvärligt att hitta en lämplig laddningsstation när man rör sig med en långtradare.
– Det betyder att du först borde hitta en plats där du kan parkera släpet och sen ta endast bilen till laddningsstationen. Det sägs att du kan ladda i samma stationer som du laddar små personbilar, men jag tror inte köpmannen blir så glad om man tar långtradaren till någon K- eller S-market och tar upp alla parkeringsplatser med ett ekipage på 34 meter.
Kim Lindholm tycker att infrastrukturen borde fixas innan företag med tunga och stora fordon helhjärtat kan satsa på miljövänligare eldrivna lastbilar.
Billigare bränslekostnader men väldigt dyra bilar
Kim Lindholm är medveten om att han kunde spara mycket pengar i bränslekostnader om hans lastbilar gick på el i stället för diesel.
– Man skulle kunna komma ner till en femtedel av dieselpriset, men det gäller att komma ihåg att också här varierar priserna vid olika laddningsstationer.
Kim Lindholm har provkört en eldriven lastbil. Den var skön att köra, säger han.
– Du startar och hör ingenting. Jag är nog ganska öppen med ny teknik och den där elbilen var helt rolig och väldigt komfortabel.
Däremot är priset för högt anser Kim Lindholm. Han har frågat vad en eldriven lastbil kostar, men upplevde att svaret var lite oklart.
– De är så dyra att när jag frågade vad de kostade så fick vi bara riktgivande pris.
De riktgivande priserna ger vid handen att en eldriven lastbil är tre gånger dyrare än en så att säga vanlig, dieseldriven lastbil.
– Du får ett litet statligt stöd om du satsar på det miljövänliga, men det täcker bara en del av extrakostnaden.
Återbetalningspriset, det vill säga att lastbilen som laddas med billigare el i stället för att tankas med diesel, uppnås vid ungefär 600 000 kilometer.
Kim Lindholm säger att transportföretagets bilar brukar köras i 1,2 till 1,3 miljoner kilometer. Det betyder alltså att den eldrivna lastbilen skulle bli ekonomiskt lönsam efter halva tiden. Men Kim Lindholm är ändå tveksam.
De eldrivna lastbilarna är relativt nya på marknaden, och ingen vet hur lång livslängd batteriet har. Att ladda lastbilen med el tar längre tid än att fylla tanken med diesel och tid är också pengar, i synnerhet inom transportbranschen med tajta tidtabeller och pressade fraktpriser
– Miljön är väldigt viktig, men det är väldigt få av våra kunder som egentligen vill betala för miljön.
Körstil och vägar inverkar på räckvidden
De flesta sifferuppgifter som transportföretagaren Kim Lindholm har räknat upp bekräftas av lastbilsförsäljaren Henrik Heinonen vid Volvo Truck Center i Ekenäs.
– En vanlig dragbil kostar cirka 150 000 euro, medan en ellastbil är ungefär tre gånger dyrare. Men då ska vi tänka på att dieseln kostar över två euro i dagens läge.
Henrik Heinonen nämner också det statliga stödet som är mellan 40 000 och 50 000 euro om man köper en ny eldriven lastbil.
Investeringen är stor, men Heinonen räknar med att företagaren börjar gå på plus efter cirka fyra till fem år om dragbilen körs mellan 100 000 och 140 000 kilometer i året.
Försäljningen går ändå trögt.
– Folk är nog intresserade av eldrivna lastbilar, de går tyst och är bra att köra, men det är många saker som påverkar köpbeslutet, bland annat att bankerna har höjt räntorna, säger lastbilsförsäljare Henrik Heinonen.
Räckvidden, att den skulle vara 250 kilometer, är enligt Heinonen helt beroende på hur bilen är byggd och vad den drar efter sig. Också körstilen inverkar.
– Allt drar ju el, också när du bromsar. Du måste vara förberedd, använda bilen rätt. Det är inte samma körstil som när du kör en dieselbil.
Henrik Heinonen pratar om en räckvidd på 250 till 400 kilometer.
– Kör man mest på stora landsvägar så räcker laddningen lätt upp till närmare 400 kilometer, men det beror också på hur tungt lastad bilen är.
Svårt att sälja eldrivna lastbilar utanför stora städer
Trots många goda argument, där kraven på miljövänligare alternativ inom transportsektorn är ett av de viktigaste, har lastbilsförsäljaren Henrik Heinonen en tuff utmaning då det kommer till Västnyland och andra områden där infrastrukturen inte har hunnit byggas ut för el- eller gasdrivna fordon.
– Nog måste alla börja vakna upp, snart har vi 2035 när Finland borde vara koldioxidneutralt, säger Henrik Heinonen.
Företaget han jobbar för har hittills i år, vid månadsskiftet september–oktober, sålt 20 eldrivna lastbilar i Finland.
– De har sålts i stora städer som Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Jyväskylä, räknar Heinonen upp.
Bilarna används mest inne i städerna för att leverera paket och mat. Också en del sopbilar går numera på el eftersom de går tyst och således kan vara i gång också nattetid.
Inga av de 20 sålda eldrivna lastbilarna har sålts till företagare i Västnyland.
– Men en del av våra ellastbilar körs och kommer att köras också här, på våra vägar, säger lastbilsförsäljaren Henrik Heinonen i Horsbäck i Ekenäs.