Den sociala medieplattformen X, tidigare känd som Twitter, är särskilt välanvänd av myndigheter, politiker och media.
Efter att tjänsten köptes upp av Elon Musk har den blivit mer problematisk och börjat ses som en utdöende plattform. Nättrollen har ökat, användarna blivit färre och nu funderar Musk på att börja ta betalt för X.
För polisen och räddningsverket i Östnyland ställer det här till med huvudbry eftersom X är en viktig kommunikationskanal.
Problematiskt system
– Myndigheterna förlitar sig på en utomstående part, ett multinationellt, globalt företag som har sina egna intressen. Det ser jag nog som problematiskt. Men så är jag förstås realist och inser hur viktigt det är med sociala medier, säger Erica Vasama som är kommunikationsexpert vid Räddningsverket i Östra Nyland.
Räddningsverket behöver nå en så stor publik som möjligt, till exempel vid olyckor. Då är sociala medier till stor hjälp. Man måste ändå beakta att alla inte har tillgång till samma plattformar.
– För att få vår myndighetsinformation, den allra viktigaste kärnan, så ska det räcka med en webbanslutning eller till exempel tillgång till en radio, säger Vasama.
Räddningsverket i Östra Nyland informerar via sin webbplats och skickar ut pressmeddelanden om något större händer. I riktigt akuta situationer kan räddningsmyndigheterna informera via faromeddelanden i tv och radio. Räddningsverket använder också Facebook, X och Instagram.
Vilken kanal som används beror på vilken typ av kommunikation det rör sig om.
– Våra sociala mediekanaler är mer för att berätta om vår verksamhet, vår vardag och vad vi sysslar med. Säkerhetskommunikationen är också ett av våra viktigaste uppdrag, säger Vasama.
Säkerhetskommunikation kan till exempel vara en påminnelse om att sota skorstenen eller kolla att brandvarnaren har batterier, sådant som kan hindra att farliga situationer uppstår.
– Om det är en olycka och vi behöver informera människor så använder vi förstås alla kanaler men webben är vår officiella informationskanal. Då brukar vi använda sociala medier som en inkastare att uppmana folk att följa med vår webbplats, säger Vasama.
Invånarna finns på FB
Om man vill nå ut till östnylänningarna så funkar Facebook bäst.
– Facebook har vår största lokala publik. Twitter eller nuvarande X har en ganska begränsad publik om man tittar på följarmängder. I och för sig finns där våra viktiga samarbetspartner som medier, beslutsfattare och andra samarbetsorgan. Men via Facebook och Instagram når vi publiken direkt, säger Vasama.
Hon berättar att räddningsverket inte satsar så mycket på att utveckla sin närvaro på X.
– Speciellt med den här utvecklingen som har skett de senaste månaderna, med Elon Musks påhitt och förändringar, så avvaktar vi just nu, säger Vasama.
Hon tror många myndigheter väntar på någon slags gemensam nationell linje. Det gör också Östra Nylands välfärdsområde som räddningsverket är en del av.
– Problemet är att det inte finns någon annan motsvarighet till X. Vi är lyckligtvis inte lika beroende av X i vår kommunikation som en del myndigheter. Vi klarar oss men det här vet jag att en del kämpar med, säger Vasama.
Hon berättar att räddningsverket följer med utvecklingen av nyare kanaler som Tiktok och Snapchat.
Linkedin kanske de kan titta noggrannare på men de har väldigt begränsade resurser vad gäller kommunikation.
– Tillsvidare har vi gått in för att utveckla och förstärka de kanalerna vi har. Faktum är att grunden i kriskommunikation byggs i vardagen. Vi når människor dagligen. När det gäller så finns publiken där. Annars är det för sent, ingen lyssnar på oss om de inte ens vet att vi finns, säger Vasama.
Snabbaste sättet att nå ut till folk
Polisinrättningen i Östra Nyland använder statens gemensamma publiceringsplattform som huvudsaklig informationskanal. Det som publiceras där dyker genast upp på polisens webbplats och skickas ut till nyhetsmedier som registrerat sig som mottagare.
X används också som officiell kanal och så är polisen aktiv på Facebook och Instagram.
X används framför allt när man snabbt behöver få ut information. Det kan till exempel handla om att varna för en trafikolycka, en brand eller ett kemikalieutsläpp.
X och Facebook har lite olika följare. Facebook passar inte så bra för snabb kommunikation eftersom postningarna där kan dyka upp i användarens flöde flera dagar i efterskott.
Heidi Saarinen som är kommunikationsplanerare vid Polisinrättningen i Östra Nyland berättar att de brukar använda både Facebook och X till exempel för att hitta försvunna personer eller ögonvittnen.
Att X ska bli avgiftsbelagd orsakar bryderier för myndigheterna som använder plattformen. Hos polisen är det polisstyrelsen som bestämmer vilka sociala medieplattformar polisinrättningarna använder.
Saarinen väntar på att få höra vad polisstyrelsen kommer fram till gällande X.
Dyrt med organisationskonton
Anna Lind som är överinspektör vid Polisstyrelsen berättar att de funderat en hel del på vilka ändringar som måste göras om eller när X börjar kosta. Enligt det senaste hon hört ska tjänsten bli avgiftsbelagd vid årsskiftet.
– Vi har räknat kostnaderna och de är ganska stora, 14–15 000 euro per år per polisenhet för ett organisationskonto. Vi har inte budgeterat för det. Den här ändringen var inte aktuell då kommande års budget gjordes upp, säger Lind.
Polisen har många olika konton på X, både för olika enheter och för enskilda anställda.
– Ännu för ett år sedan hade polisen rejält över 100 konton på Twitter, säger Lind.
Förutom att det skulle bli väldigt dyrt att behålla alla konton, eller ens en del, så finns det också etiska frågor att beakta.
– Kan vi använda mycket pengar på medborgarkommunikation via en kanal som inte är fritt åtkomlig för alla? Jag har inget absolut svar men vi har varit tvungna att fundera på saken ur ganska många olika synvinklar. Det är ett moraliskt övervägande huruvida vi som ämbetsverk kan ha organisationskonton där om medborgarna inte kommer åt dem utan att betala, säger Lind.
Hon berättar att hon just kollat upp hur mycket X ska börja ta betalt för att privatpersoner ska få ha ett konto och använda tjänsten. Enligt Lind ser det ut att vara sju euro per månad om man betalar för ett år på en gång. Betalar man för en månad i taget så blir det lite mer.
– Då kommer också frågan upp om vem som ska betala för enskilda tjänsteinnehavares konton, personen själv eller organisationen, säger Lind.
Det finns inte någon motsvarande plattform som enkelt kan ersätta X. Enligt Lind har polisen funderat på Mastodon, men den är inte så populär i Finland. Metas nätverkstjänst Threads kan också intressera om den kommer till Europa.
Polisstyrelsen har i stället börjat förbereda sig på att kunna publicera fler nyheter på polisens egen webbplats som besöks av flera miljoner personer årligen. Genom att automatisera delningen skulle nyheterna kunna skickas vidare till flera avgiftsfria plattformar utan att någon behöver sätta mycket arbetstid på det.
– För Twitters del har det varit en stor överraskning att algoritmen har förändrats så mycket att den verkar visa slumpmässigt innehåll. Det betyder att vi inte kan förutse var och när vårt innehåll syns. Om vi då tänker att vi till exempel letar efter en försvunnen person via X, som tidigare varit snabbt och effektivt, så kan det vara att innehållet inte ses av just någon, säger Lind.
Om polisen vill stanna på X så är ett alternativ att skära ner på antalet konton. Enligt Lind har den redan minskat på antalet.
När det kommer till enskilda tjänsteinnehavare med jobbkonton på X kan de kanske också börja använda den arbetsrelaterade Linkedin.