Det knäpper mer än en gång i sekunden. Det är kvantdatorns kylsystem som låter.
Datorn körs nämligen i en temperatur som är strax över den absoluta nollpunkten, för att kunna fungera mer felfritt.
– Ja, den är supraledande och det supraledande fenomenet kommer först fram när det är väldigt kallt. Då hörs signalen väldigt klart när det inte finns störande ljud i signalen, kommenterar Piia Konstari som är chef inom mikroelektronik och kvantteknologier på VTT.
Det säger hon medan hon tittar på själva datorn i Teknologiska forskningscentralen VTT:s byggnad Micronova i Esbo.
Kvantdatorn är rund och guldfärgad, cirka två meter hög och hänger ned från taket. Nu när den är igång har den ett skyddande, vitt hölje runt omkring sig. Temperaturen i rummet är normal rumstemperatur.
En klassisk dator använder bitar som kan anta värdet 1 eller 0. Men i kvantdatorer finns kvantbitar som kan anta oändligt många värden mellan 0 och 1.
– Därför kan kvantdatorer behandla exponentiellt mer information än klassiska datorer. Därför kan de också lösa mycket mer komplicerade problem, påpekar forskningschefen Pekka Pursula på VTT.
Kvantdatorn har 20 kvantbitar
Den nya kvantdatorn består av 20 kvantbitar och är därmed mer användbar än den man tidigare har haft, som bara hade fem (kvantdatorn Helmi). Det är ändå begränsat vad man kan göra med den nya datorn.
– Här kan vi inte behandla relevanta industriella problem, men vi kan simulera små molekyler, tillägger han.
Nästa år ska kvantdatorn utvidgas till 50 kvantbitar.
Det är inte bara antalet kvantbitar som avgör hur bra en kvantdator är, utan också kvaliteten – till exempel hur stabil den är.
Kvantdatorer är ännu instabila och förhoppningen är att lära sig att bygga allt bättre kvantdatorer, som till exempel ska kunna gynna materialdesign och läkemedelsutveckling.
300 kvantbitar inom några år
Inom några år ska man bygga ytterligare en ny kvantdator som ska bestå av så mycket som 300 kvantbitar. Regeringen berättade nyligen att man satsar 70 miljoner euro på det här projektet.
Piia Konstari, som är chef inom mikroelektronik och kvantteknologier på VTT, är glad över den nya budgetsatsningen.
– Vi kommer att ha ekonomisk fördel helt enkelt i Finland av att vara en föregångare i att utveckla den här nya teknologin. Vi kommer lyckas få kompetens till Finland, som kan bygga kritisk teknologi. Och utveckla intellektuell egendom.
Hon konstaterar att det kommer att vara till fördel för det finländska samhället på lång sikt.