– Hotet från Ryssland har inte försvunnit någonstans, säger Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen.
Skyddspolisen presenterar en årlig översikt av säkerhetsläget i Finland och hotet från Ryssland är en central fråga.
Rysslands anfallskrig och Finlands Natomedlemskap har försämrat relationerna klart och Ryssland ser Finland som en fientlig stat.
– Ryssland kan rikta motåtgärder mot Finland. Å andra sidan höjer Natomedlemskapet tröskeln för angrepp, säger Pelttari.
Vanliga medborgare är knappast mål för spionage, men vem som helst kan möjliggöra spionage om man kopplar upp oskyddade apparater
Antti Pelttari, chef för Skyddspolisen
Så här utnyttjar Ryssland den förstörda gasledningen
Specialforskare Suvi Alvari säger att Rysslands politik och angrepp bygger på att landet ser sig som en stormakt och vill behandlas som en sådan.
– I Ryssland tänker man ofta att det egna maskineriet är så stort att det är överlägset. Men välövervägda och riktade aktioner är inte alltid deras starka sida. Man förstår inte heller alltid hur de västerländska samhällena fungerar, säger Alvari.
Rysslands målsättningar är bland annat att minska stödet till Ukraina, skapa splittring inom Nato, minska stödet för sanktioner, minska USA:s inflytande och måla upp en bild av en lockande samarbetspartner i övriga delar av världen.
Skyddspolisen tar inte ställning till vem som kan ligga bakom sabotaget av gasledningen Balticconnector. Alvari berättar ändå hur Ryssland nu utnyttjar situationen.
– Ryssland ser sabotaget som ett sätt att skapa rädsla. Ryssland använder det också i sin informationspåverkan, eftersom händelsen stöder den ryska berättelsen om att den europeiska energiförsörjningen är sårbar, säger Alvari.
Finland är inte särskilt beroende av gas och gasbortfallet kan ersättas med LNG. Skyddspolisen bedömer att det inte finns förhöjd risk för attacker mot kritisk infrastruktur som skulle ha en lamslående effekt.
Ledningar i havet mer sårbara – nästa hot är satelliter
Det har betydelse var infrastrukturen finns. Med tanke på Natos försvarsartiklar spelar det en roll om sabotage utförs i Finlands territorialvatten, i den ekonomiska zonen eller på internationellt vatten.
Samtidigt beskrivs attacker mot infrastruktur på land som osannolika.
– Kritisk infrastruktur under havet är mer sårbar. Därför är det viktigt att det finns flera olika datakablar och kontakter, säger Antti Pelttari.
Skyddspolisen lyfter också fram ett nytt område som är centralt för den nationella säkerheten och det är rymden. Satelliter blir allt viktigare för vår kommunikation och de kan utsättas för attacker.
– Därför är det viktigt att också upprätthåller traditionella sätt att kommunicera, säger Pelttari.
Terrorhotet på samma nivå som tidigare
Skyddspolisen använder en fyrgradig skala för att beskriva hotet och risken för terrorattacker mot Finland. Hotnivån har redan en längre tid legat på nivå 2, det vill säga förhöjt hot.
Det mest sannolika hotet kommer från enskilda personer eller små grupper som stöder högerextremistisk eller radikalislamistisk ideologi.
Skyddspolisen har identifierat omkring 350 personer som är föremål för terrorismbekämpning, som termen lyder. Antalet sådana personer är ungefär detsamma som under tidigare år.
Världsläget lär leda till att Finland får utstå mer
Finlands medlemskap i Nato, kriget i Ukraina, de allt djupare motsättningarna mellan västländerna och Ryssland och de ökande sanktionerna kommer sannolikt att öka Rysslands motåtgärder mot Finland, skriver Skyddspolisen i sin årliga översikt.
Medlemskapet i Nato skyddar Finland mot de våldsammaste påverkansformerna, men Ryssland använder sig också av ”mjukare” metoder, som hybrid- och informationspåverkan.
Skyddspolisen påpekar att Ryssland målinriktat använder nätplattformar för informationspåverkan riktad mot västländerna.
Också överbelastningsattacker utnyttjas. Ett centralt mål för Ryssland är att försvaga Natos och EU:s enighet och minska västländernas stöd till Ukraina.
Utvisade diplomater leder till mer spioneri på nätet
Skyddspolisen varnade i fjol för ett ökat hot mot Finlands kritiska infrastruktur, som dataförbindelser och energinätverk.
I den nu aktuella översikten noterar Skyddspolisen att den kritiska infrastrukturen på lång sikt väntas bli mer beroende av satellittjänster, vilket ökar den tekniska sårbarheten.
Både Finland och andra västländer har utvisat såpass många ryska diplomater och underrättelseofficerare att det blivit svårare för Ryssland att fortsätta med sin personbaserade underrättelseverksamhet. Ryssland satsar därför i allt högre grad på spioneri och underrättelseinhämtning via nätet, enligt Skyddspolisen.
Tänk på hemteknologin – oskyddade dataförbindelser en betydande risk
Då det här cyberspionaget ökar, innebär oskyddade dataförbindelser en betydande risk för allt fler finländare och den nationella säkerheten.
Ett dataintrång i en vanlig router för hemmabruk kan göra det möjligt att stjäla ägarens identitet, påminner Skyddspolisen.
– Vanliga medborgare är knappast mål för spionage, men vem som helst kan möjliggöra spionage om man kopplar upp oskyddade apparater. Det handlar till exempel om routern där hemma. Vem som helst kan ändå skaffa en router som är klart säkrare, säger Antti Pelttari.
Skyddspolisen bedömer fortfarande att Ryssland och Kina är särskilt aktiva då det gäller att samla in underrättelseinformation om Finland och finländarna.
Kinas underrättelseverksamhet är främst inriktad på högteknologi och det utrikes- och säkerhetspolitiska beslutsfattandet.