Petteri Orpos regering går vidare med sina planer att begränsa strejkrätten, trots protester från fackföreningsrörelsen. Den trepartsarbetsgrupp som har behandlat frågor kring arbetsfred har inte nått enighet, men Arbets- och näringsministeriet kommer trots det att presentera ett betänkande med förslag till lagändringar.
Regeringen har som mål att begränsa rätten till politiska stridsåtgärder genom att slå fast att demonstrationer får pågå i högst ett dygn.
Rätten till sympatistrejker begränsas genom att införa en anmälningsplikt och genom att kräva att sympatistrejker ska omfattas av en proportionalitetsbedömning. Sympatistrejkerna får alltså inte vara för omfattande.
Regeringen vill också höja böterna för olagliga strejker. De fackförbund som deltar i en strejk som en domstol har fastställt vara olaglig ska få böter mellan 20 000 euro och 150 000 euro. Personer som fortsätter att delta i en strejk som en domstol har konstaterat som olaglig får individuella böter på 200 euro.
Facket lämnar in avvikande åsikt
I trepartsarbetsgruppen som har behandlat regeringens förslag finns representanter för arbetsgivarorganisationerna och representanter för de fackliga centralorganisationerna. Arbetsgruppen har tid på sig till 15 oktober att förhandla.
Arbetsgruppen tillsattes i början av juli, men har i praktiken endast haft en förhandlingstid på två månader på grund av semestrar. Parterna är långt ifrån varandra och enligt uppgifter till Svenska Yle återstår fortfarande mycket arbete trots att det bara är några dagar till deadline.
Centralorganisationerna FFC, STTK och Akava kommer alla att lämna in en avvikande åsikt mot Arbets- och näringsministeriets betänkande. Centralförbunden anser att rätten till stridsåtgärder är en central del av arbetsmarknadssystemet. Det är en sista utväg för anställda att påverka förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal.
Centralorganisationerna anser också att begränsningen av rätten till sympatistrejker försvagar vissa branschers möjligheter att förhandla fram bättre avtal.
Tåget tuffar vidare trots motståndet
Arbets- och näringsministeriet kommer för sin del att presentera reformens huvudpunkter på torsdagseftermiddagen, men betänkandet offentliggörs troligen inte i sin helhet ännu eftersom arbetet är halvfärdigt.
Betänkande kommer sedan att gå på utlåtanderunda i sex veckor. Då får berörda uttrycka sin åsikt och komma med ändringsförslag.
Därefter kommer Rådet för bedömning av lagstiftningen att ta ställning till lagförslaget. Behandlingstiden är fyra veckor. Om allt går enligt planerna ges lagförslaget vidare till riksdagen i början av februari nästa år.
Facket har protesterat hela hösten
FFC:s ordförande Jarkko Eloranta hör till dem som upprepade gånger har riktat skarp kritik i offentligheten mot trepartssamarbetet i arbetsgruppen.
Eloranta har sagt att det inte finns någonting att förhandla om då regeringen inte bara har slagit fast målet utan också åtgärderna i regeringsprogrammet. Traditionellt brukar trepartsförhandlingar gå till så att målet är fastspikat, men att parterna fritt får förhandla om hur målet ska nås.
För att visa sitt missnöje med regeringens arbetsmarknadspolitik har FFC och STTK tillsammans under tre veckors tid ordnat olika demonstrationer och utmarscher på arbetsplatser runt om i landet.
Akava möter Orpo på fredagen
Akava ledning planerar för sin del att träffa statsminister Petteri Orpo (Saml) på fredagen. Centralorganisationen överräcker en vädjan att inleda förhandlingar om regeringens planerade arbetsmarknadsreformer.
Akava för också fram egna lösningsmodeller som ett motdrag mot den kritik som har riktats mot facket. Fackförbunden har anklagats för att kritisera utan att komma med egna konstruktiva motförslag. Akava säger sig vilja förhindra att läget på arbetsmarknaden krisar till sig.