– Det är bränsle som emellanåt observeras på havsytan vid Estonias haveriområde, men det är så pass lite att det inte går att göra någon oljebekämpning, säger kommendör Mikko Simola, som är chef för sjösäkerhetsenheten vid Gränsbevakningens stab.
Estonia förliste söder om Utö i den åboländska skärgården och ligger på cirka 80 meters djup. Fartyget tömdes på olja 1996, men det har ändå ibland läckt olja, troligen från fordon ombord som nu börjar rosta.
– Det har ibland observerats utsläpp på havsytan speciellt efter att myndigheterna undersökt vraket. Just nu är ingen undersökning på gång vid vraket, men jag vill inte spekulera i orsaken till att man nu observerat utsläpp på ytan, säger Simola.
Finland har ansvar för att städa upp oljan
I juni 2022 upptäcktes ett lite större utsläpp från Estonia, och då tog sjöbevakningen också prover av oljan. Då handlade det enligt sjöbevakningen troligtvis om tunn eldningsolja som snabbt avdunstade.
Estonia ligger inom den finländska ekonomizonen och de finländska myndigheterna ansvarar därför för oljebekämpningsåtgärderna ifall det skulle krävas sådana.
Gränsbevakningsväsendet ansvarar för bekämpningen av miljöskador på öppet hav. Finlands miljöcentral svarar för uppföljning och sanering av vrak som medför risk för miljöskada.
– Vi har så noggrann satellitövervakning tillsammans med Gränsbevakningsväsendets flygövervakning att också små utsläpp upptäcks, och vi följer aktivt med situationen, säger Simola.
Krävs rätt utrustning för att upptäcka läckage
Om ett olje- eller kemikalieutsläpp sker i våra vatten är det en katastrof för vår miljö. Just därför är det så viktigt att de här övervakningsflygningarna görs – konstant, regelbundet och över alla våra vatten.
– Oljeuppdrag har minskat stadigt de senaste 10-15 åren, men de förekommer. Vi kollar upp en massa utsläpp som inte är olja också, men nog är det i princip varje vecka någonting, säger översjöbevakare Kristian Johansson vid Gränsbevakningsväsendet.
För att upptäcka oljeutsläpp krävs bra utrustning. En del info fås via också via satellitbilder, som hela tiden tar bilder av våra havsområden och upptäcker avvikande mönster i vågornas utformning. En del utsläpp hittar sjöbevakningen själv också, men största delen kommer via satellitbilder.
Det är oklart om läckan Estonias läcka kommer från själva fartyget eller från bilar ombord på fartyget.
– Vi följer med det aktivt hela tiden. I dag var det ett litet utsläpp, säger Johansson.