Metsä Boards planerade kartongfabrik i Kaskö skulle sysselsätta cirka 300 personer om projektet realiseras.
Enligt Juha Rötsä, HR-manager på Metsä Group har det visat sig att rekrytering via läroavtal är ett bra sätt att anställa mycket folk på en gång.
– Läroavtal är vår huvudmetod för att rekrytera operatörer, men det utesluter inte att vi rekryterar på annat sätt. Då vi vill anställa mycket folk på en gång så är läroavtal ett bra arrangemang, säger Rötsä.
Det är en rikedom att folk med olika bakgrund och ålder kan söka jobb via den här utbildningsformen
Läroavtalsutbildningarna är till för alla och egentligen kan man ha vilken bakgrund som helst, även om Metsä Group oftast kräver någon sorts grundutbildning.
– Det är en rikedom att folk med olika bakgrund och ålder kan söka jobb via den här utbildningsformen.
Inom koncernen Metsä Group har läroavtalsutbildningar spelat en stor roll i rekryteringen ända sedan början av 2000-talet. Det är också den metod som användes då Metsä Boards massafabrik i Kaskö byggdes i början av 2000-talet.
– Faktum är att varje operatör som valdes ut där gjorde en yrkesexamen inom processindustrin genom läroavtal.
En av dem var Östermarkbon Kimmo Lähdes. Han hade studerat elautomation i Seinäjoki och jobbade i Lahtis då han såg att Metsä Board sökte efter operatörer till den nya fabriken.
– Det såg väldigt intressant ut och jobbet kändes mångsidigt. Branschen och den nya massafabriken var nyckelfaktorerna till att jag ville återvända till mina hemtrakter. Läroavtalet var ett välkommet extra då man på riktigt fick utbilda sig till just det yrket, säger Lähdes.
– Massafabriken byggdes ännu då, så vi jobbade och studerade vid fabriken i Joutseno och fick bekanta oss med processerna. Sedan fick vi vara med då den nya fabriken kördes igång.
Enligt Lähdes är fördelen med läroavtal att man genast får börja jobba och får lön enligt kollektivavtalen.
– Om man till exempel byter bransch eller kommer från ett annat jobb, så kan man genast fortsätta jobba och behöver inte vara studerande på heltid.
Från driftsoperatör till produktionschef
Läroavtalsmetoden är inte heller enbart en rekryteringsmodell utan en ganska mångsidig utbildningsform, påpekar Juha Rötsä.
– Om vi till exempel får sommarjobbare från någon lokal yrkesläroanstalt, så kan vi göra ett kort läroavtal med dem. På det sättet kommer de vidare i sin utbildning samtidigt som de jobbar.
Dessutom kan läroavtalet användas som en fortbildningsmetod. Kimmo Lähdes började som driftsoperatör, men jobbar idag som produktionschef på massafabriken i Kaskö.
– Vid sidan av jobbet har jag studerat kraftverksteknik och jag har också avlagt en specialyrkesexamen i ledarskap. I och med förändringar inom organisationen har jag sedan haft möjligheten att avancera i karriären, säger Lähdes.
Under åren har Lähdes också själv fått utbilda och handleda nya arbetare. Något som enligt honom är enbart positivt.
– Det går nog vid sidan av det egna jobbet, men det kräver prioriteringar och arrangemang av schemat. Det är ändå väldigt intressant och givande för en själv också. Man får upprätthålla sin egen kunskap och får lära känna den nya anställda bättre.
Kommer du också att vara med i skolningen av nya anställda till den nya kartongfabriken ifall den blir av?
– Det kan jag inte ta ställning till i det här skedet.
För tillfället är tillståndsprocessen i full gång för den nya fabriken och ett investeringsbeslut kan fattas tidigast 2024. Juha Rötsä hoppas på positiva besked angående fabriken.
– Jag hoppas att projektbeslutet är positivt så att vi kan komma vidare med projektet och rekryteringen.