På söndagskvällen utsattes flera medier på Åland för överbelastningsattacker i samband med det Åländska lagtings- och kommunalvalet. Både Ålands radio och tv:s och Ålandstidningens webbplatser låg nere under kvällen.
Samtidigt har det nu gått en dryg vecka sedan man i Finland upptäckte att gasröret Balticconnector som går mellan Finland och Estland hade skadats och centralkriminalpolisen undersöker fallet som misstänkt grovt sabotage.
I Slaget efter tolv på måndagen diskuterades hur vi ska förhålla oss till den här typens händelser. Experter har redan länge sagt att vi ska bereda oss på olika former av påverkansförsök. En del experter talar om det ”nya normala”.
I Slaget efter tolv deltog Niklas Rossbach som är säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige, Stefan Wallin, tidigare försvarsminister och långvarig riksdagsledamot, och Hanna Smith som är Rysslandsexpert och tidigare forskningschef vid Europeiska kunskapscentret mot hybridhot.
Hanna Smith menar att det är dags att höja blicken från det söndriga gasröret och se den stora bilden.
– Det är mycket som händer just nu: belastningsattacken, gasröret och it-kabeln som skadades. Det pågår också mycket underrättelseverksamhet. Förra året såg vi Nordstream-röret skadas. Jag är så gott som övertygad om att alla dessa händelser hänger ihop. Det handlar om den tid vi lever i, och att någon från en stat med auktoritär karaktär vill göra demokratiska stater illa, säger Smith.
Niklas Rossbach från Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterar att minimikravet för ett lyckat påverkansförsök kan anses ha uppfyllts i och med att förövaren bland annat lyckades få statsministern att kalla till presskonferens.
– Det handlar om att skapa en berättelse som i det här fallet ska skapa osäkerhet och oro. Det är en viktig aspekt att se att det inte så mycket handlar om att förstöra en viss sak, som ett gasrör. Att fokusera på den fysiska förstörelsen är kanske inte motståndarens främsta avsikt, säger Rossbach.
Stefan Wallin håller med om att detaljerna kring skadorna på gasröret inte är det mest intressanta just nu.
– Det här är ett sätt för förövaren att visa att ”om vi kan göra sådant här, där ingen människa kom till skada, så kan vi göra lite andra saker också som sedan verkligen kommer att kännas. Eftersom vi kan”, säger Wallin som är mycket nöjd över att Finland numera är ett Natoland.
”Demokratier är starka”
Hanna Smith påminner om att sabotage också binder upp verkliga resurser. Myndigheter ska utreda, infrastruktur ska repareras. Myndigheter behöver gå igenom övrig infrastruktur och granska om de är tillräckligt skyddade. Målsättningen med hybridhot är bland annat att fokus skiftar bort från saker vi borde fokusera på, menar Smith.
– Känslan i många europeiska länder just nu är att ”vi måste skydda oss själva först”. Då flyttas fokuset bort från den stora bilden. De demokratiska länderna är tillsammans väldigt starka men om alla börjar fokusera på sig själva blir vi svagare, säger Smith.
Sabotage kan också användas för att se hur Finland som nytt Natoland reagerar och hur Nato som organisation reagerar menar Niklas Rossbach och får medhåll av Smith.
– Det är mycket som en sabotör kan få ut av den här typens påverkansförsök, konstaterar Smith.
”Farligt att stilla oro”
Niklas Rossbach betonar också att det är viktigt att vanliga medborgare ska få känna oro. Det är inte klokt av politiker att gå ut och säga att det inte finns någon orsak till oro, tycker han.
– Det finns en fara i att politiker ofta skyndar sig för mycket att stilla oron. Många politiker i väst är så rädda för att människor ska vara oroliga att man hellre vill stilla oron än att fokusera på att agera och hantera situationen.
Smith håller med.
– Jag tycker verkligen inte att vi ska skydda oss från osäkerheten och oron. Världen är just nu instabil. Det finns en kamp mellan auktoritära och demokratiska stater, slår Smith fast.
Det är viktigt att förstå den stora bilden utan att bli handlingsförlamad.
Hanna Smith
Smith betonar att vi som medlemmar i demokratiska länder samtidigt måste tro på oss själva och tro på det faktum att demokratiska stater tillsammans är mycket starka.
– Men just nu är läget det att världen och den europeiska säkerheten är utmanad. Det är viktigt att förstå den stora bilden utan att bli handlingsförlamad. Man ska ta situationen på allvar och sedan se hur vi tillsammans kan göra världen lite bättre.
Lyssna på hela diskussionen på Arenan genom att klicka på länken. Maria Nylund leder diskussionen.