En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Hur påverkades du av klimakteriet? Gick det obemärkt förbi eller drabbades du av vallningar och andra symptom? Har du sökt vård och hurudan hjälp har du fått? Svara gärna på vår enkät längre ner i texten.
– Jag brukar säga att jag blev en sämre version av mig själv, arg för minsta lilla. Det var nog jobbigt för mina nära och kära.
Det säger en 51-årig finlandssvensk kvinna, som vi valt att kalla Pia. Hon beskriver sig själv som en aktiv människa, både på jobbet och fritiden.
I 46-års åldern fick hon värk i lederna och en axel som krånglade. Hon började sova dåligt, var ständigt trött och irriterad. Hon fick värkmediciner utskrivna och ordinerades fysioterapi. Men inget hjälpte riktigt i grunden. Pia hoppade av både vattengymnastik och keramikkursen.
Inte heller alla läkare känner till symptom som kan hänga ihop med klimakteriet
Anna Hultin
– Jag kände att varken kroppen eller knoppen orkade med. På jobbet blev jag nästan apatisk. Jag gick dit och gjorde det jag skulle, men that's it.
Klimakteriet är den period i livet då hormonbalansen ändras och mensen så småningom upphör. Den beskrivs ofta som motsatsen till puberteten.
De flesta kvinnor får något sorts besvär i klimakteriet. Det kan handla om till exempel vallningar, oregelbunden mens och torra slemhinnor. Men det finns en rad andra symptom som varierar stort från person till person. Man räknar med att ungefär 30 procent upplever att symptomen påverkar deras liv på ett negativt sätt.
Forskning från både USA och Storbritannien visar att klimakteriet påverkar många kvinnors arbetsliv. Sannolikheten att kvinnor med klimakteriebesvär minskar sin arbetstid eller helt slutar jobba är betydligt större än de som inte har klimakteriebesvär.
Bättre information
Pia berättar att det var i samband med en rutinkontroll hos gynekologen som frågan om klimakteriet kom upp och hon fick hormonersättande mediciner.
– Jag trodde inte att mina problem hade med klimakteriet att göra. Men medicinerna hjälpte. Helt plötsligt hittade jag tillbaka till mig själv.
Skådespelaren Anna Hultin skrev för några år sedan pjäsen Är det hett här?, en monolog om klimakteriets biologi och historia. Hon vill öka medvetenheten och lyfta frågan om kvinnors hälsa.
– Det borde finnas lättillgänglig, källkritisk information om klimakteriet. För jag upplever att kvinnor inte nödvändigtvis själva känner till vilka symptom man kan få och att vissa kan få symtom redan i 40-årsåldern.
Inte heller alla läkare känner till symptom som kan hänga ihop med klimakteriet. Det finns en risk att det skrivs ut antidepressiv medicin eller sömnmedicin istället för hormonbehandling, konstaterar Anna Hultin.
För ung för klimakteriet
Maria, som egentligen heter något annat, är 52 år och bor i Österbotten. I hennes bekantskapskrets är det inte många som pratar om klimakteriet.
– Det verkar vara lite skämmigt att prata om det. Jag träffar många kvinnor som berättar att de äter antidepressiv medicin eller tar sömnmedicin, men inte ett ord om klimakteriet. Trots att de är i ”rätt ålder”.
Då Maria var 47 år fick hon svårt att sova på grund av hjärtklappning. Hon gick till en läkare på ortens hälsocentral.
– Läkaren konstaterade att jag är för ung för att det ska vara fråga om klimakteriesymptom och skrev ut hjärtmedicin. Och visst hjälpte medicinen, men det är ändå konstigt att läkaren helt kallt avskrev klimakteriet utan att ställa desto mer frågor.
Anna Hultin tycker att det skulle behövas någon form av kvinnorådgivningar inom den offentliga vården och ett kunskapslyft inom företagshälsovården.
– Merparten av alla kvinnor har tillgång till företagshälsovård så vi borde se till att de läkarna skulle få en bättre förståelse för olika klimakteriesymptom, konstaterar hon.