I Finland noterar Centralkriminalpolisen nu att efterfrågan på narkotika ökar, i synnerhet kokain lockar nya användare. Polisen vill varna för att pengarna i gatuhandeln – även från dem som köper ett par gram kokain – går direkt till kriminella nätverk, som därmed kan utveckla sin verksamhet ytterligare.
Redan 2019 tog Sveriges dåvarande statsminister Stefan Löfvén upp ett klassperspektiv på droganvändning. Han menadeatt det att ungdomar i rika förorter till Stockholm använde droger orsakade skottlossning i de fattigare förorterna.
Nyligen har den socialdemokratiska ledaren Magdalena Andersson lyft fram personer som använder droger i festsyfte och droganvändare generellt som finansiärer av gängen i Sverige.
Professor förstår inte resonemanget
Professorn i socialt arbete vid Lunds universitet, Björn Johnson, säger att det här är ett tokigt sätt att resonera.
– Förr betraktade man dem som använder droger som offer för langarna, och nu har man vänt på det så att det är langarna som är offer för köparna. Det tycker jag är ett märkligt sätt att rama in frågan.
Även om man skulle acceptera inramningen säger Johnson att de sporadiska användarna de facto står för en väldigt liten del av narkotikamarknaden.
– Merparten av narkotika används av personer som är dagliganvändare och många av dem har drogproblem.
Johnson hänvisar till en studie i Australien där sporadiska användare av cannabis stod för 2–3 procent av narkotikahandeln medan de som använde cannabis varje dag stod för 80–85 procent. I studien skilde man på dagligrökare, de som rökte varje vecka och de som rökte mer sällan.
I Finland ser situationen rätt likadan ut. Forskningsprofessor emeritus Pekka Hakkarainen säger att de som använder droger sportadiskt har en väldigt liten marknadsandel på den finska narkotikamarknaden.
– När vi tänker på marknadsvolymen och vinsterna är de som är beroende av droger och de som använder narkotika kontinuerligt den huvudsakliga gruppen, säger Hakkarainen.
I en undersökning från början av 2000-talet har Hakkarainen med kollegor räknat att ungefär sex procent av användarna i Finland står för över hälften av cannabismarknaden. De som använder hårdare droger står för en ännu större andel av marknaden, alltså en liten grupp användare står för den största delen av drogköpen.
Ingen försvarar dem som använder droger
Retoriken att ”partyknarkare”, alltså sporadiska användare av narkotika, är de som finansierar gängen är ett sätt att försöka kommunicera problemen till befolkningen.
Jag ser den illegala marknaden som ett rimligt pris att betala för att förbjuda narkotika
Björn Johnson
– I Sverige har gängbrottsligheten och skjutningarna fått ett stort fokus under en lång tid, och det finns en avsaknad av tydliga lösningar – så man famlar. Det är lätt att peka ut dem som använder narkotika som ansvariga eftersom det inte finns någon som försvarar dem, säger Björn Johnson.
Kan man inte säga att alla som använder droger finansierar gängbrottsligheten?
– Visst är det så att vi inte skulle ha en illegal marknad om det inte skulle finnas köpare. Samtidigt betyder en illegal marknad att man har förbjudit preparat som människor efterfrågat.
Johnson jämför med förbudstiden i USA då alkoholen var olaglig. Då uppstod också en enorm illegal marknad.
– Jag ser den illegala marknaden som ett rimligt pris att betala för förbudet mot narkotika. Förbudet har en mängd positiva aspekter. Till exempel minskar det tillgänglighet och bruk.
– Sedan är det klart att de nivåer av våld och skjutningar vi haft i Sverige på senare tid har blivit allt mer extrema. Men det är inget som är en automatisk följd av en illegal narkotikamarknad.
Det svenska samhället har inte varit så benäget att skapa kontakter till dem som missbrukar droger och hitta lösningar på deras problem
Pekka Hakkarainen
Johnson jämför med länder som Kanda och USA där cannabis gjorts lagligt på en del ställen.
– Där ser vi fortfarande gängbrottslighet. De studier som hittills gjorts tyder på att varken tillgreppsbrott eller våldsbrott minskat efter legaliseringarna.
Forskningsprofessor emeritus Pekka Hakkarainen lyfter fram att man i Sverige inte gjort lika mycket för att förebygga missbruk som i Finland.
– Det svenska samhället har inte varit så benäget att skapa kontakter till dem som missbrukar droger och hitta lösningar på deras problem.
Hakkarainen säger att det också vore ett sätt att påverka drogmarknaden, men det är bara en vinkel på ett mångfacetterat problem.
Gängen kan ha andra inkomster än drogerna
För tillfället står cannabis för ungefär hälften av den illegala narkotikamarknaden. I många västerländska länder pågår en diskussion om att legalisera drogen.
Professor Björn Johnson ser ändå inte att en legalisering skulle vara en lösning på gängproblematiken, trots att cannabis står för hälften av den illegala narkotikamarknaden.
– Det finns en massa andra illegala droger och det finns andra illegala inkomster.
Johnson hänvisar till ekonomisk brottslighet, trafficking och spelverksamhet. Brott mot välfärdsstaten, såsom bidragsbrott och ekonomisk brottslighet är också stora inkomstkällor för gängen.
– Och även om cannabis skulle legaliseras finns det unga personer som köper det illegalt. Exempel från Kanada visar att storanvändare köper illegal cannabis eftersom den är billigare.
Å andra sidan står den legala cannabismarknaden i Kanda för tillfället för 70 procent av intäkterna från marknaden.
– Kanada legaliserade cannabis för fem år sedan, så vi vet inte riktigt vilka effekter det här kommer att ha på lång sikt.
Rikta insatserna mot vapen
Björn Johnson säger att han inte har några invändningar mot att folk moraliserar över narkotikaanvändning och att det kan finansiera gängen, vilket det i viss mån gör.
Han säger att det är tesen om att man kommer åt gängbrottsligheten genom att rikta insatser mot sporadiska användare som är kontraproduktivt.
Visst kan man minska skjutningarna men gängbrottsligheten är här för att stanna.
Björn Johnson
– De som använder droger sporadiskt är spridda i den yngre delen av befolkningen och det är svårt att veta vilka de är. Det skulle behövas väldigt stora polisinsatser för att hitta dem.
Johnson menar att man i stället borde rikta sådana insatser mot själva gängbrottsligheten och vapenhandeln.
Kommer Sverige att få bukt med gängbrottsligheten, Björn Johnson?
– Inte på kort sikt eller ens på medellång sikt. Jag tror däremot att man kan minska skjutningarna. Det har man till exempel gjort i Malmö. Där hade vi mycket skjutningar för ett par år sedan men de har minskat på senare tid på grund av insatser – och kanske också på grund av slumpmässiga variationer.
– Så visst kan man minska skjutningarna, men gängbrottsligheten är här för att stanna, säger Johnson.