Stugan på landet som många drömmer om är nästan alltid av trä, men varför kunde vi inte i större utsträckning än idag bo i lägenheter av trä?
Människor trivs i trämiljöer, men trähusbyggandet har inte tagit fart i Finland på det sätt som det var tänkt. Orsaker till att träbyggandet har minskat under 2000-talet både i antal och i relativ andel är att betongbaserat höghusbyggande har ökat medan småhusbyggandet har minskat.
Men att bygga i trä skulle vara ett viktigt sätt att nationellt minska utsläppen av koldioxid.
Därför är det en god nyhet att Helsingfors universitet har inlett ett forskningsprojekt kallat Living Lab i de tre hus som byggts i universitetets anrika forskningsstation för agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten i Hyytiälä, belägen ungefär en timme nordost om Tammerfors. Huskomplexet Koto består av tre hus av trä med rejält tilltagna tak och loftgångar längs sidorna.
Koto-husen är försedda med hundratals sensorer som ska mäta bland annat inneluften, hur den strömmar och träets fuktighet i både väggar och tak. Det största av husen innehåller matsal och undervisningsutrymmen, ett består av övernattningsrum för två eller flera personer och i det tredje finns både logi och grupprum.
Tanken är att de här trähusen byggda med korslimmat trä ska hålla i 150 år.
Människan dras till naturliga miljöer och material
– En av våra hypoteser är biophiliateorin. Man känner till att människan av naturen dras till och blomstrar bland naturliga material och nu vill vi bevisa det med de här nya Living Lab utrymmena. Vi kan långvarigt följa med de här husens användare, till exempel forststuderanden som tillbringar långa tider här under sina studier, berättar Tuula Jyske, biträdande professor i forstvetenskaper.
Forststuderande tillbringar sammanlagt tio veckor under sitt första studieår i Hyytiälä och i somras i pilotprojektet Healing interiors mättes studerandenas psykosfysiska mående med hjälp av sensorer och smartringar som mäter hjärtslag och hudens förmåga att leda elektricitet.
Dessutom fyllde studerande i frågeformulär och blev intervjuade om hur de trivs, om sina logiupplevelser och andra faktorer som inverkar på inlärning och återhämtning under fältkurserna.
De grupper som har bott i trähus har sedan jämförts med dem som har bott i betonghus för att se hur miljö och byggnadsmaterial kan inverka. Deras mående mättes även efter att de återvänt till sin urbana vardag.
De preliminära uppgifterna bekräftade hypotesen, det vill säga att logi i trähus upplevdes stödja välmående och var angenämt.
Utmaning för byggbranschen
– Tanken med forskningen är att få fram forskningsdata och förståelse för vilka hus och byggnadsinteriörer som på bästa sätt stöder människans upplevelse av välmående och främjar energi, hälsa och vila, berättar Ritva Toivonen dekan vid HU.
Med det här projektet vill man främja och utveckla byggande i trä och trämaterial. Satsningen på nya trähus i Hyytiälä är Helsingfors Universitets största satsning de senaste tio åren. Nu när husen är färdiga inleds det egentliga forskningsarbetet.
Med sensorerna vill man också veta mer om hur olika trämaterial åldras och hurdan deras hållbarhet är. Hyytiälä samarbetar med Primorska universitetet som har ett liknande hus i Slovenien nära Medelhavet och med Oregon State universitetets byggnad vid Stilla havet. Tillsammans kan man jämföra hur trä reagerar i olika miljöer.
Forskningen kan få betydelse för byggbranschen som står för 40 procent av Finlands utsläpp och som förbrukar hälften av samhällets energi och material. Därtill behöver branschen ännu bli mycket bättre på återvinning.
– Om vi lyckas få fram hållbara lösningar i materialströmmarna så får det stor betydelse. Det forskas mycket i Europa kring möjligheterna att återanvända trä i byggbranschen, så kallat post-consumer wood, men det är verkligen utmanande, konstaterar Jyske.
Hela byggplaneringen borde förnyas så att byggnadselementen skulle vara lättare att riva och lättare att återanvända som byggelement på nytt.
– Ofta sägs det att om vi bygger mer i trä så krävs det mer avverkning. Själv tänker jag att det inte är rätt väg att gå. Vi måste kunna utnyttja råvaran, den avverkade biomassan, bättre och styra den förnuftigare, säger Jyske.
Det kräver politiska beslut, men av den biomassa som används i dag kunde man göra produkter med högre värde. Sådana varor där kolet lagras en längre tid. Frågan är hur virkesströmmarna borde styras så att den här dyrbara råvaran ger tillräckligt stor ekonomisk nytta och bästa möjliga hållbarhet.
”Vad som behövs för ett gott liv”
– Därtill kommer också ett nytt tänk om vad som är ett gott liv, vad vi på riktigt behöver, vad vi kan minska på och vad som behövs för ett gott liv med tanke på de planetära gränserna. Att vi tar väl hand om de fastigheter som finns, renoverar gamla hus och funderar på hur de ska bevaras för kommande generationer eller till ny användning är verkligen viktigt, konstaterar Jyske.
Vi skulle behöva överraskande lite nyproduktion om vi kunde modulärt ta tillvara gamla lösningar och göra dem mångsidigt användbara.
Hyytiälä är öppet för besökare och det är möjligt att övernatta i splitternya trähus eller de över hundra år gamla träbyggnader som också finns på området. De gamla betongbyggnaderna som fram till i somras användes för logi har nu rivits.