Finneco 2 är ett jättelastfartyg. När man står på kajen tornar det sig högt upp 39 meter över havet och det är 238 meter långt.
Det står Rorohybrid och zero emission in port med stora bokstäver på bogen. Men vad betyder det egentligen att det är ett ekofartyg?
Vi ska få gå en rundvanding ombord med styrman Väinö Leimu och vi börjar med det mest synliga: solpanelerna.
600 kvadratmeter solpaneler breder ut sig på däck, de är den synligaste delen av ekoingredienserna ombord. De ersätter ungefär tio procent av energiförbrukningen i hamn, en solig dag ger de 70 kilowatt. Men fartyget har flera andra mojänger som ska göra fartyget mera klimatvänligt.
– Vi har system som minskar friktionen mellan havet och skrovet, vi kan tvätta avgaserna och minska utsläppen på det sättet. Vi har stora batterier som lagrar energi så att vi inte behöver ha motorerna på medan vi står i hamnen och fartyget har ett eget reningsverk ombord som renar allt avlopssvatten, berättar Leimu.
Han tar oss ned till maskinrummet så vi ska få se hur allt ser ut. Maskinrummet är ett eget universum i flere våningar. Rummet med batterierna är täckt med brandskyddande material i silver och batterierna står där vita i rader, det ser ut som ett rymdskepp.
Skinande rent i maskinrummet
Inne i själva maskinrummet är det oljud, vi få ta öronproppar som skydd. Det som slår en förutom oljudet är att det är så rent. Rostfritt stål, vitt och blått.
– Vi städar själva, säger Lauri Uotila när han för oss in i värmen. Han är maskinmästare ombord och kan varje ratt och varje ventil. Två långa propelleraxlar går genom flera rum och snurrar runt, runt.
– Det är propellrarnas axlar som går genom skeppet, de är 52 meter långa. Vi är några meter under vattenytan nu, påpekar Uotila.
Vi vandrar mellan stora kittlar med stängda luckor, kablar och rattar och kommer fram till en blå behållare.
Höga priser drar ner utsläppsnivåerna
– Det här är skitanläggningen, skrattar Uotila.
Det är alltså fartygets eget reningsverk där renande bakterier tillsätts i gråvatten och toavatten. Det genomgår sedan likadana processer som finns i vattenreningsverk på land och vattnet som släpps ut är rent.
Vi lämnar maskinrummets universum och fortsätter rundvandringen med styrman Väinö Leimu.
– Pengar är en stark drivkraft för att göra också fraktfartygen klimatsmartare. När bränslet är dyrt gäller det att snåla med det, då blir det också mindre utsläpp och man sparar pengar på köpet, säger han.
Att bygga ett ekofartyg är egentligen inte så mycket dyrare än ett vanligt, det som kostar är de miljövänliga innovationerna. Batterierna som vi just såg i rader bredvid maskinrummet är litiumbatterier och de är dyra i dag, förklarar Leimu.
En bränslerevolution kommer
För Väinö Leimu själv känns det bra att få jobba på ett ekofartyg
– Det är små steg vi tar här än så länge, men det går i rätt riktining. Endel kanske häcklar de här lösningarna och stretar emot, men klimatförändringen är något som bekymrar många i besättningen.
Leimu hoppas på en bränslerevolution, trots att han gissar att det kommer att dröja innan klimatsmartare bränslen slår igenom stort.
– Jag kommer att jobba i tiotals år ännu och jag hoppas på en revolution när det gäller bränslen till fartygen. Visst har jag sett olika förslag på segelkonstruktioner för klimatsmarta fartyg, men jag tror ändå att vätgas och ammoniak i någon form kan bli en lösning i framtiden. Det kommer ta tid, men det kommer nog, säger styrman Väinö Leimu.