Efter tre mord på lika många år fick en stor grupp christianiter nog. Efter en dödsskjutning i området i slutet av augusti barrikaderade de den ökända droghandelsplatsen Pusher street och uppmanade polis och myndigheter att hjälpa till att stänga gatan.
I början av september meddelade Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard att Pusher street ska stängas permanent.
När Svenska Yle besöker Christiania två månader senare är droghandeln i full gång. Vart man än vänder sig på Pusher street står unga män och ropar ”hasch, weed, good quality”.
Det är endast då civilklädda poliser dyker upp som gatan töms för en kort stund, men när polisen lämnar den över 50 år gamla fristaden dyker försäljarna upp igen.
Hör Kirsten Larsen, som bott i Christiania sedan 1980 i videon ovan.
Planen för att stänga Pusher street
Men att stängningen av Pusher street skulle ske över en natt var det få som trodde. Man har försökt stänga gatan förr, men nu hoppas man på en långsiktig förändring. Det här med hjälp av myndigheter, polis och christianiterna själva.
– Dels ska vi straffa både försäljare och köpare hårdare i området, vissa gängmedlemmar har fått uppehållsförbud i området och se till att polisen ska ha en effektiv insats mot gängen, säger Bjørn Brandenborg, rättspolitisk talesperson för danska Socialdemokraterna, och fortsätter:
– För det andra ska vi försöka se till att det område som är Pusher street i dag ska bli till något annat. Eventuellt bygga något på platsen så att området förändras rent fysiskt.
Polisens verktygslåda mot gängen
Polisen har upprättat en visitationszon i fristaden, alltså kan vem som helst visiteras utan brottsmisstanke. Den här har varit i kraft sedan slutet av augusti, och hittills har omkring tusen personer visiterats och drygt 30 personer har blivit åtalade för olaga vapeninnehav.
Regeringen arbetar för att polisen från och med årsskiftet ska kunna dela ut dubbla straff i området för handel med och innehav av illegala droger.
I dag är det redan möjligt att utdela upp till dubbla straff för brott som har koppling till en gängkonflikt.
– Vi har ett stort paket med verktyg som vi kan använda för att hantera vår gängkriminalitet. Det viktigaste är vår löpande övervakning av dessa grupper. När det sker en skjutning eller uppstår en gängkonflikt så kan vi snabbt ta i bruk våra redskap, säger polischef Simon Hansen, som leder Köpenhamnspolisens arbete i Christiania.
Den danska rikspolisen har i dag en lista över alla aktiva gängmedlemmar i landet.
Förebild i Sverige och Finland
I både Sverige och Finland har den danska kampen mot gängen blivit en förebild för politiker. Det nuvarande svenska regeringsunderlaget gick segrande ur riksdagsvalet 2022 bland annat med löften om att svenska kriminella ska få ”danska straff”.
I Finland har inrikesminister Mari Rantanen (Sannf.) lyft de danska visitationszonerna som en succé och nämnt det som något Finland eventuellt kunde införa.
I Danmark har man sedan 2009 infört tre så kallade ”bandepakker”, och ett fjärde har precis presenterats. Det är lagpaket med åtgärder mot den organiserade brottsligheten.
Det finns en stor politisk enighet bakom förslagen, som innehåller flera restriktiva och förebyggande åtgärder. Kritiker menar ändå att de ”mjuka” åtgärderna är starkt underrepresenterade i lagpaketen.
Det finns också kritik mot den danska modellen för att flera av åtgärderna aldrig utvärderats, något som den danska kriminologen David Sausdal ofta lyfter fram.
Skillnad på gäng och gäng
Faktum är ändå att Danmark lyckats hålla antalet gängbrottslingar på en relativt låg nivå, samtidigt som utvecklingen i Sverige gått åt fel håll. Gängkonflikterna skiljer sig också en del från varandra.
I Danmark är det främst stora etablerade gäng som styr narkotikamarknaden, medan gängkonflikten i Sverige ofta kan vara konflikter på individnivå. Sverige har också betydligt fler gängmedlemmar än Danmark.
Förra året hade Danmark fyra dödsskjutningar, medan Sverige hade ett dystert rekordår på 63 dödsskjutningar.
– Om man kommer till Danmark som gängmedlem och skjuter eller dödar någon så tror jag man kommer att konstatera att man sannolikt blir åtalad, dömd och får ett rätt hårt straff, säger polischef Simon Hansen på frågan om det är svårare att vara kriminell i Danmark än i Sverige.
Tips från dansk polis till den finska
I ett uppmärksammat fall för några år sedan fick två svenska 17-åriga gängmedlemmar som skjutit ihjäl två personer i Danmark 20 års fängelse.
Gängmedlemmarnas advokat vädjade då om ett lägre straff genom att konstatera att de i Sverige skulle ha fått fyra år för samma brott på grund av sin ålder.
I Finland ser vi nu att de svenska gängen börjar sprida sig över gränsen till oss. Vad kan den danska polisen lära den finska i dag?
– Det som fungerat för oss är övervakningen av gängen. Vi vet var de är, vi vet vem som är medlem både innanför och utanför fängelsemurarna. Så den samlade övervakningen är viktig, säger Simon Hansen.
Han nämner också zonförbud, alltså ett förbud för gängmedlemmar att besöka ett visst område, som en effektiv åtgärd mot gängen. Det kan innebära att en kriminell inte längre kan få åka hem till sig efter avtjänat fängelsestraff, och istället, med hjälp av myndigheterna, måste flytta någon annanstans.