Orsaken till att Kroksjö sedan terminsstarten ansvarar för kommunikationen är bland annat händelserna i skolan under våren 2023. Då utreddes ett fall där en lärare i S:t Olofsskolan påstods ha använt grovt och osakligt språkbruk under lektioner.
Fallet väckte stor diskussion i media och bland elever, och deras vårdnadshavare. Men Liliane Kjellman, direktör för svenskspråkig fostran och undervisning vid Åbo stad, berättade att skolans kommunikation till hemmen fått massiv kritik.
Inte ens då S:t Olofsskolan och Åbo stad särskilt bjudit in föräldrar till diskussion för att förbättra kommunikationen så lyckades man särskilt bra, ansåg föräldrar.
Nu är kommunikationen från skolan uppskattad
Nu på hösten, efter att Kroksjö tillträtt som biträdande rektor, har kommunikationen varit mycket uppskattad av föräldrarna.
– Det finns alltid behov av en bra kommunikation, kommunikationen främst mellan lärare och elev, samt mellan rektor och elev är det allra viktigaste, säger Kroksjö.
Men lika viktigt är att hemmen och alla lärare håller sig ajour.
Föräldrarna vill och ska vara medvetna om vad som pågår så att de kan förbereda sig för olika händelser i skolan, till exempel utfärder, föreläsningar, temadagar och prov.
Också inom lärarkollegiet är det viktigt att alla känner till vad som är på gång.
– Vi har över 60 lärare i personalen, mer än tio skolgångshandledare, och dessutom psykolog, kurator, hälsovårdare och psykiatrisk sjukskötare. Allt börjar med den interna kommunikationen, säger Kroksjö.
Tidigare var informationen splittrad
S:t Olofsskolan har i dag 24 klasser och 518 elever i årskurserna 7–9.
De senaste fem åren har skolan vuxit med 100 elever, samtidigt som skolan nu är inhyst i tillfälliga utrymmen och det nya skolbygget ska övervakas. Allt detta har gjort att rektorn haft ett väldigt stort jobb.
– Tidigare kom informationen från flera källor, och då kunde det ibland bli missuppfattningar, eller en del kunde av misstag bli utan information. Därför ville vi minska på riskerna att något föll bort, säger studiehandledare Kim Johansson, som hjälper Kroksjö med kommunikationen och veckobreven.
– I vissa situationer som kan uppstå som är mindre trevliga är det också jätteviktigt att hemmen känner en trygghet, och framför allt att eleverna känner en trygghet, och på det sättet minska på ryktesspridning som inte alltid stämmer. Vi ville ha en förändring för att förbättra kommunikationen, säger Kroksjö.
Men bra kommunikation låter som en självklarhet. Varför behövdes en förändring?
– Vi strävar efter att varje läsår se över vår verksamhet och förbättra vår ”service” till hemmen. Vi kan hela tiden bli bättre, och vi vill konstant utvärdera de saker vi nu infört, för att se vad som uppskattas och vad som fungerar, säger Johansson.
De första stegen har varit att introducera ett veckobrev som skickas ut till hemmen. Det har varit mycket uppskattat av föräldrarna, men också av eleverna, som kan kolla veckobreven om det är något som gäller dem.
– Det som mest uppskattats är att man fått information på ett klart och tydligt sätt, och man vet var man hittar den, säger Kroksjö.
Eleverna ska få större möjligheter att påverka
Eftersom S:t Olofsskolan med sina 24 klasser är en så stor skola kan det emellanåt vara svårt för elever att få sin röst hörd. Därför ska elevkårsstyrelsen få större möjligheter att påverka.
– Det har också tidigare funnits möjlighet att påverka sin skolvardag och också ha känslan att kunna påverka vardagen, men med så många klasser är elevkårsstyrelsen mycket viktig, säger Johansson.
Varje klass får klasstimmar en gång i månaden, då klassrepresentanten och elevkårsstyrelsen får forma timmen, diskutera aktuella saker och komma med förslag om saker.
Elevkårsstyrelsen ska också mötas med gemensamma elevvårdsgruppen för att diskutera saker som direkt har med eleverna att göra, och elevkårsrepresentanter ska likaså få vara med om vissa lärarmöten.
Också det här ska utvärderas, för att se om eleverna tycker det är lyckat.
Det har också kommit andra önskemål från vårdnadshavarna, och skolan kommer att ha ett möte med Hem och skola-föreningen för att utvärdera veckobreven och kommunikationen.
– Vi kommer aldrig att uppnå att alla är nöjda, men om 99 procent är nöjda så är vi väldigt nöjda, säger Kroksjö.
Systemet med en biträdande rektor är en ettårig lösning. Skolan önskar att det kunde fortsätta så här, eftersom rektorn fortfarande har många uppgifter och utmaningar att ta hand om.
