– Vi ser en massa bilder på nätet som lagts ut och spridits, berättar Linn Lindholm.
Hon och Frida Sjöblom går båda i nionde klass och de säger att det är en trygghet eftersom det sällan dyker upp bilder på elever från deras årskurs på kontona.
– Det är främst åttor och sjuor som blir utsatta, och några nior. Vi har väl en liten makt när vi är äldst, men du vet aldrig när du blir utsatt. Det är inte som att du går säker i skolan, konstaterar Sjöblom.
Nätmobbningen tog fart i samband med att höstterminen började, och skolans rektor Maria Riska säger att en stor del av hennes arbetstid går åt till att stävja mobbningen. Lindholm och Sjöblom bekräftar att såväl lärare som rektorn jobbar hårt med att få bukt med problemet, men menar också att det inte har någon effekt.
– Du kan inte göra något åt det, det har ingen skillnad vad du gör, säger Lindholm.
Om du blinkar eller gör en konstig min kan de pausa videon och ta en ”screenshot” och använda den på kontot
Linn Lindholm, klass 9
Sjöblom säger att elever anmäler konton och att de spärras, men det gör bara att ett nytt dyker upp i dess ställe.
– Det hjälper inte, nya konton skapas varje dag.
De är också överens om att det hade känts ännu obehagligare om de här kontona funnits då de själva började i sjuan.
– Då skulle jag ha varit räddare, konstaterar Sjöblom.
Denise Sjölund går i åttan och har också sett kontona och har vänner som blivit utsatta.
”Vissa tar konstiga bilder på andra och lägger ut på anonyma Tiktok-konton och så kommenterar väldigt många och efter det blir det till en stor grej. Det har funnits väldigt många konton , över tio stycken, och det skapas hela tiden nya.” skriver hon i ett meddelande till Yle Västnyland.
”De skickar också bilder på andra över Snapchat. Om de fått eller tagit en ” konstig ” bild på någon annan så skickar de den vidare, antingen privat eller i en grupp. Sedan sparar alla bilden och skickar den vidare”, berättar hon.
Bilderna är alltid väldigt speciella, till exempel från en konstig vinkel eller liknande
Denise Sjölund, klass åtta
Det är frågan om konton som har ett namn inspirerat av karaktären Gargamel i Smurfarna. Bilderna som delas på kontot är mindre smickrande fotografier som antingen tagits i smyg eller som skärmdumpats från videor. De som delar bilderna menar alltså att personerna på bilderna är lik Gargamel på grund av förvridna ansiktsuttryck eller dylikt.
– Om du blinkar eller gör en konstig min kan de pausa videon och ta en ”screenshot” och använda den på kontot, berättar Linn Lindholm.
Utöver det finns det konton som parar ihop olika personer för att göra dem till åtlöje, så kallade ”ship”-konton. Ship kommer från det engelska ordet för förhållande, relationship, och härstammar egentligen från när tittare hoppas på en romantisk relation mellan två karaktärer i till exempel en tv-serie.
De kontona är också bekanta för de elever vi pratat med.
”De lägger också ut bilder som de tagit på personer som de tycker skulle passa bra ihop. Bilderna är alltid väldigt speciella, till exempel från en konstig vinkel eller liknande”, beskriver Denise Sjölund.
Hon berättar att det ofta är samma elever som blir mobbningsoffer och säger precis som Linn Lindholm och Frida Sjöblom att personalen försöker få ett slut på mobbningen men att de inte har lyckats.
”Lärarna försöker få stopp på det på många olika sätt, till exempel via morgonsamlingar, Wilma-meddelanden och så pratar de med alla klasser”, skriver Sjölund.
Hjälper inte att begränsa användningen av mobiltelefoner
En åtgärd som skolan tagit till är att mobiltelefoner inte är tillåtna i matsalen i Ekenäs högstadieskola. Det är för att förhindra att någon smygfotograferar under lunchen. Lindholm säger att det är en bra regel men tror inte att det har en så stor effekt.
Problemet är inte heller begränsat till det svenska högstadiet i Ekenäs.
– Det finns konton som heter EHS, men det finns också de som heter Raseborg, det är över hela regionen. Det finns konton från Ekenäs och Karis och också finska högstadiet Hakarinne, berättar Frida Sjöblom.
Hon och Lindholm upplever ändå att problemet är störst i Ekenäs högstadieskola.
Även om Linn Lindholm och Frida Sjöblom är överens om att de som drabbas lider av nätmobbningen, så menar de att de märkt att en del försöker skratta bort det.
– De kan kommentera med skrattande emojis för att visa att de inte tar åt sig, men vi vet inte hur dåligt de mår innerst inne, säger Sjöblom.
De tror också att de som är skyldiga till mobbningen inte alltid inser hurdan skada de gör och att de kan förstöra någons liv.
– Folk kan sitta hemma och må jättedåligt, säger Sjöblom.
Svårt att komma åt problemet då mobbarna är anonyma
Varken Frida Sjöblom eller Linn Lindholm vet vem som ligger bakom kontona, även om de har sina misstankar. De menar också att det att mobbaren är anonym kan göra det ännu värre för offret.
– Du kan inte be personen sluta för du vet inte vem det är, säger Sjöblom.
Lindholm konstaterar att det också är svårare för rektorn och andra att ingripa då de inte känner till mobbarens identitet.
– Då går skolan bara ut med allmän information men det hjälper inte på samma sätt, säger hon.
De tycker också att det är svårt för många att förstå allvaret med nätmobbningen.
– Folk sitter bara och skrattar då elevkåren och väneleverna tar upp det, berättar Lindholm.
Också nakenbilder sprids
Denise Sjölund i åttan berättar att hon fått höra via vänner vem som ligger bakom mobbningskontona.
”Jag har försökt berätta för dem att de måste säga åt sina vänner att de inte kan hålla på så här och att de måste tänka på andras välmående. Men de svarar bara att de inte har något med det att göra och att de inte hör på när de säger till”, skriver hon.
Utöver de foton som delas på mobbningskontona så berättar Sjölund att det också sprids nakenbilder över Snapchat bland eleverna.
”De brukar mest spridas i kompisgäng men emellanåt kan också andra få reda på spridningen.”
Linn Lindholm och Frida Sjöblom upplever att det går bra att prata om mobbningen både med de vuxna i skolan och hemma. Det kan ändå vara svårt för de generationer som inte upplevt mobbning på sociala medier att helt och hållet greppa vad det handlar om, menar de.
– De förstår hur vi känner, men inte riktigt på samma sätt som de som är i vår ålder, konstaterar Lindholm.
– De tar tag i det och förstår, men fysisk mobbning är ändå hundra gånger lättare att förstå. När det handlar om nätmobbning kanske någon inte riktigt vet vad det är och därför inte kan ta tag i det, funderar Sjöblom.
De är ändå överens om att personalen i skolan gör sitt bästa för att få slut på mobbningen.
– De tar bra initiativ och försöker faktiskt reda ut det, säger Lindholm.
Kommentarsmöjligheten stängde 1.11.2023 klockan 10:09. Tack för diskussionen.