Den brittiska konstexperten Anthea Callen anlitas ofta när en tavlas äkthet ska fastställas. Konstförfalskningar omsätter idag miljoner och är en lukrativ affär där ohederliga förfalskare och tavelhandlare inte skyr några som helst medel för att lura potentiella köpare.
– Det är ett verkligt detektivarbete att utreda en tavlas proveniens, det vill säga i vems ägo tavlan befunnit sig och var den rört sig.
Under första och andra världskriget begicks en massa konststölder, men under den här perioden börjar också en massa förfalskningar dyka upp. Under en kaotisk tidsperiod uppstår ofta kriminalitet och konstbranschen utgjorde inget undantag, säger Anthea Callen.
Många av de tavlor som förfalskades för hundra år sedan fortsätter att dyka upp på marknaden som sedan någon hoppfull konstälskare köper i tron att hen kommit över ett mästerverk för en billig peng. Varningsklockorna borde ändå ringa om dealen verkar alltför bra.
– Tänk dig för! Även om proveniensen verkar underbygga äktheten, finns det alltid en risk att tavlan är förfalskad.
Skickliga förfalskare förfalskar inte bara ett enskilt konstverk, utan också dess bakgrundshistoria, varnar Anthea Callen och drar sig till minnes ett fall där en misstänkt tavlas baksida var försedd med seriösa stämplar.
Stämplarna gav visserligen tavlan en viss trovärdighet, men vid en närmare undersökning ledde de fram till en man som fått sparken från ett museum och som visade sig vara en riktig tavelskojare.
Ett okänt mästerverk
En enskild tavlas historiska bakgrund säger alltså en hel del om dess äkthet, men ibland dyker en tavla upp med okänd proveniens och då är det betydligt knepigare att fastställa dess äkthet. I BBC:s populära konstprogram Fake or Fortune? bedömer konstexperterna sällan tavlor vars bakgrund är helt okänd.
– Det är otroligt svårt att bedöma ett enskilt konstverks äkthet om det helt saknar en bakgrundshistoria – det här gäller i synnerhet stora namn vars produktion ofta är känd och kartlagd.
Om en okänd Gauguin, Picasso eller Edelfelt dyker upp är det högst sannolikt frågan om en förfalskning som en konstdetektiv ska försöka verifiera.
– En konstexpert som är väldigt insatt i en enskild konstnärs produktion kan ofta med blotta ögat avgöra om en tavla är äkta eller falsk.
Visst händer det ibland att ett bortglömt mästerverk blir återfunnet och att en okänd tavla kan tillskrivas någon berömd konstnär, men allt som oftast kan Anthea Callen konstatera att tavlan framför henne otvetydigt är falsk.
En haltande proveniens, en konstexperts tränade öga och en omfattande teknisk analys är de faktorer som ofta bringar en förfalskning på fall.
– I mitt personliga arkiv har jag uppgifter om vilka material och färger konstnärerna använde för hundra år sedan. Jag kan faktiskt bestämma om en särskild färg fanns till salu vid den specifika tidpunkten då tavlan uppges ha målats.
Ibland räcker det med att Anthea Callen betraktar en tavla med blotta ögat, men om det inte räcker för att bekräfta hennes misstankar, låter hon analysera färgernas kemiska konsistens.
Om analysen visar att tavlan innehåller färger som introducerades på marknaden på 1910-talet, så kan den omöjligen ha varit målad på 1850-talet.
Tekniken är obönhörlig och har i hög grad underlättat både konstexperters och polisers strävan att rensa bort förfalskningar från konstmarknaden.
En konstdetektivs fröjder
Det kommer alltid att finnas förfalskare som försöker sko sig på aningslösa konstälskares bekostnad. Även om tekniken utvecklas och mikroskop, kameror och färganalyser kommer att underlätta fastställandet av förfalskningar, så kommer också experter som Anthea Callen att behövas.
I sina käcka runda glasögon och med sin pigga uppsyn framstår hon som en eminent representant för en konstdetektiv som tar sitt uppdrag på största allvar.
– Det är så fascinerande att se hur den illegala konstmarknaden fungerar. Där handlar det verkligen om pengar och girighet. Där gäller också den gamla sanningen: Follow the money!
