Roger Hakalax är fabrikschef på Salmonfarm, som tillverkar fiskmjöl och fiskolja som används för att tillverka fiskfoder. Han är nöjd med EU:s beslut om att fortsätta tillåta strömmingsfiske nästa år, även om kvoterna går ner rejält.
– Det blir en betydligt mindre omsättning nästa år, men det här beslutet ger en ändå en möjlighet att fortsätta. Det var ett förväntat och förnuftigt beslut, säger Hakalax.
Enligt Hakalax är det viktigt att fisket är hållbart så att det också är möjligt att fiska i framtiden.
– Om forskarna anser att fiskbeståndet är för litet är det klart att kvoterna måste sänkas, säger Hakalax.
Fiskekvoten för strömming i Östersjöns huvudbassäng minskas med 43 procent och för vassbuk med 10 procent nästa år. Under hela våren är trålfiske i huvudbassängen förbjuden, för att ge beståndet en chans att växa till sig.
Enligt Hakalax har fisken redan blivit betydligt fetare i år jämfört med i fjol, vilket enligt honom tyder på att vi är på väg åt rätt håll. Det är ändå stressande att kvoterna för fisket varierar så mycket från år till år, säger Hakalax.
– Den här osäkerheten har funnits länge inom branschen, och den syns på det sättet att det finns ett stort behov av investeringar i branschen. Allt bygger på att man håller saker och ting i skick och att man har en framtidstro, och framtidstron har varit lite svår för många företagare under en lång tid när ovissheten är uppenbar.
Tidsbegränsningar under våren är en bra sak
Även Kaj Mattsson, som är verksamhetsledare för Åbolands fiskarförbund, är nöjd över beslutet.
– Det här var ett klokt beslut. Kvoterna kommer att skäras ner ganska mycket, men det här beslutet möjliggör ändå fiske. Nytt är att det införs tidsbegränsningar för fisket under våren för att lekmogen strömming ska få leka i fred. Det är en bra sak, som jag understöder, säger Mattsson.
”Även om du lämnar mera strömming i havet, är det inte sagt att födan ökar”
Naturresursinstitutet LUKE gör årligen provtrålningar för att kontrollera fiskebeståndet i Östersjön. År 2021 hittades mycket mager storströmming, men redan 2022 såg läget bättre ut och resultatet för årets provtrålningar offentliggörs i slutet av november.
Mattsson påpekar att det endast är tio procent av strömmingen som fiskas ur havet, de övriga nittio procenten lämnas kvar. Det finns alltså fortsättningsvis strömming i havet, men orsaken till att exempelvis storströmmingen inte växer kan bero på att det inte finns tillräckligt med mat.
– Även om du lämnar tio procent mera strömming i havet är det inte sagt att födan ökar. Det kan tvärtom betyda att det finns mera strömming som ska dela på samma näring i havet. Vassbuken sägs också konkurrera om samma näring som strömmingen, men nu har ju EU-kommissionen också dragit ner på vassbukkvoten, säger Mattsson.
Något som också kan påverka fiskbeståndet är vädret.
– Vi har haft flera extrema somrar och jag tror personligen att det inverkar mycket på fisken och strömmingen i havet, säger Mattsson.
”Det här gjorde jättemycket skada åt branschen”
Olle Lerche, som är utvecklingschef vid företaget Fennoaqua i Reso som tillverkar fiskfoder av fiskmjöl, är glad över att det inte blev ett totalförbud för strömmingsfisket. Han befarar ändå att diskussionen redan nu har påverkat fiskeribranschen.
– Det var ett ganska väntat beslut, ett totalförbud skulle ha varit en katastrof. Men indirekt tror jag att det här gjorde jättemycket skada åt branschen. Det kommer att dröja länge innan folk vågar satsa på strömming som en råvara för en affärsverksamhet och yrkesfisket lider garanterat, säger Lerche.
I nuläget påverkas inte fiskfoderfabriken i Reso direkt av de sänkta strömmingskvoterna, men på sikt kan det innebära att de måste använda utländskt fiskmjöl i sina produkter.
– Vi har hittills till största delen använt oss av inhemskt fiskmjöl och förhoppningsvis kommer vi att kunna fortsätta med det. I och med att vi använt fiskmjöl från Östersjön har den finska fiskodlingen som har använt vårt foder tagit upp mer fosfor från havet än vad det har kommit ut med avföringen från själva fiskodlingen. Så den har de facto hjälpt till att rena Östersjön, säger Lerche.
Endast en liten del av strömmingen går till pälsnäringen
Det finns påståenden om att en stor del av strömmingen går till djurfoder, men i verkligheten är det ungefär 10 procent av strömmingen som används till det. Lerche påpekar att också en del av den strömmingen indirekt konsumeras av människan.
– Pälsnäringen tar en väldigt liten del i dag, en hel del av strömmingen går på export som livsmedel. Den strömming som görs till fiskmjöl och som vi bland annat gör fiskfoder av, äter vi också upp i form av regnbågslax, säger Lerche.
