Det är måndag kväll när Wasa Boxing Clubs del av salen vid gymmet i Vasa fylls av ett 15-tal unga boxare. Koskimies inleder träningen med uppvärmning.
– När jag var liten märkte jag att jag ville börja boxas, att det är min grej, säger 15 åriga Oliver Wiklund.
Förutom boxning verkar alla i salen ha gemensamt hur bra de tycker om själva föreningen och stämningen i träningsgruppen.
Wiklund räknar upp en lång lista:
– Folk här är jättesnälla, man vågar vara sig själv, man vågar fråga om hjälp och man behöver inte vara rädd att man gör ett misstag. Man kan lita på folk som finns här och man kan vara trygg, det är inte någon mobbning.
Medlemmarna har blivit fler efter coronapandemin
Oliver Wiklund har hållit på med boxning i ungefär fem år och kom till Wasa Boxing Club mitt under coronapandemin.
– När jag började var vi jättelite folk, kanske max fyra personer på träningen och alla var olika storlekar, så det var jättesvårt att träna. Men sedan började det komma allt mer folk och sedan dess har det bara vuxit, säger han.
Olivers mamma Mari Wiklund engagerade sig i föreningen när Oliver gick med och nu är hon sekreterare i styrelsen, sen ett och ett halvt år fungerar hon också som domare på tävlingar.
– Jag vet hur man ska boxas, men jag kan det inte själv.
Mari Wiklund berättar att Petro Koskimies är mannen och drivkraften bakom boxningsklubben.
– Petro lever för boxning. Det kommer och går pojkar och flickor här, men det är alltid en varm stämning och alla jobbar åt samma håll.
Medlemmarna kommer och går, goda stämningen består
Var det stora intresset för boxning kommer ifrån kan inte Mari Wiklund säga.
– Intresset går i vågor. Men där skiljer man också agnarna från vetet när man ser vem som blir kvar. När de närmar sig 15 eller 16 år måste de bestämma sig för om de ska boxas på riktigt eller ska de hänga på stan med kompisar.
Man kan inte komma och träna bara lite, utan man måste ge allt. Annars får man stryk
Marit Wiklund
För dem som satsar på boxningen innebär det träningar fyra gånger i veckan, träningsläger och tävlingar.
– Man kan inte komma och träna bara lite, utan man måste ge allt. Annars får man stryk.
Men Mari Wiklund understryker att ingen tvingas att tävla och enligt henne är Koskimies noggrann med vem han skickar till tävlingar.
– Man ska vara redo och ha kunskaper.
Kan ni ta emot alla som vill boxas?
– Hittills, men om vi blir ännu fler kan utrymmena begränsa oss, att vi inte ryms. Men hittills har alla rymts med, säger Wiklund.
Boxning kan vara självförsvar
Tävlingsgruppen för unga har 22 medlemmar som antingen redan tävlar eller som funderar på att börja tävla.
Filip Thors är en av de nyaste medlemmarna. Han har hållit på med boxning i ett halvt år.
– Jag skulle nog säga att jag en nybörjare. Jag har alltid varit intresserad av kampsport och boxningen var lättast och närmast för mig, säger Thors.
Vad är det som är bäst med boxningen?
– Det är nog att lära sig att försvara sig själv.
Filip Thors har inte börjat tävla ännu och just nu vet han inte om han vill tävla.
– Just nu är jag inte helt säker, men jag tror jag ska börja tävla. Vi har talat med tränaren om det.
Enda klubben i Vasa med tävlande juniorer
Alvar Hedman började boxas i en annan förening och flyttade till Vasa Boxing Club för att få tävla.
– Det här är den enda klubben i Vasa där man som junior får tävla. Att tävla är det roligaste med sporten, säger Hedman.
Vad är det som är roligt med själva tävlingen?
– Man måste tänka på hur motståndaren gör. Så måste man komma på ett sätt hur man kan motstå det. Och det är så kul att vinna, säger Hedman.
Pappa tycker att det är tufft
Alvar Hedman
Alvar Hedman är 14 år och tävlar i klassen C42 kilo. Han vann FM-guld förra året.
– Jag tror att jag har typ tio vinster, tre, fyra förluster och två matcher har varit oavgjorda.
Mari Wiklund var orolig i början när sonen började med boxning.
– Jag sa nej, nej, nej. Jag såg Rocky-filmen och blodet som flyger framför ögonen. Så jag tänkte att det är hemskt. Men det är nog ganska harmlöst. Nuförtiden är det helt bra att lite kunna försvara sig och sina vänner.
Vad tror du om framtiden?
– Om det går som jag vill tar jag mig till Las Vegas och börjar boxas där, säger Alvar Hedlund.
Vad säger din mamma om det?
– Hon tycker inte riktigt om att jag håller på med just den här sporten. Men pappa tycker att det är tufft, säger Hedlund.