Den planerade vårdcentralen skulle bli den första av sitt slag som helt och hållet är skapad av Egentliga Finlands välfärdsområde. Vårdcentralen skulle ha både brådskande och icke-brådskande vård, familjecenter, mental- och missbrukstjänster och tjänster som stöder funktionsförmågan. Dessutom kommer vårdcentralen att ha hand om specialsjukvårdstjänster och svenskspråkig kundhandledning om planen godkänns.
Behovet på kunnig personal som behärskar de båda inhemska språken kommer alltså att vara stor. Tidigare i veckan rapporterade Yle Åboland att personalbristen och den ekonomiska situationen inom välfärdsområdet är mycket svår.
Miia Lindström är områdeschef för social- och hälsotjänster för bland annat Pargas, Kimitoön och svenska Åbo. Hon säger att välfärdsområdet nu bygger upp en personalplan för att koncentrera tvåspråkig personal till Kaskisbackens vårdcentral.
– Den svenskspråkiga befolkningen inom Åbo ska enligt planen i framtiden hänvisas till Kaskisbacken. På det här sättet kan vi minska trycket på de andra vårdcentralerna och då kan vi tänka oss att också tvåspråkig personal flyttas över hit. Den planen är ändå inte klar ännu, säger Lindström.
Målet är alltså inte direkt att skaffa ny vårdpersonal till Åbo, utan att koncentrera den tvåspråkiga vården till ett och samma ställe. Nu är den mycket splittrad i Åbo och kranskommunerna. Att koncentrera vården skulle göra det möjligt att få tvåspråkig vård i varje skede av vårdkedjan, från tidsbokning till läkarbesök, menar Lindström.
– Det ska gå att få service på svenska hela vägen. Vårdkejorna fungerar inte som helhet just nu, säger Lindström.
Språket måste inte vara perfekt, men grunden ska vara stark
För att bygga en äkta tvåspråkig vårdcetral behöver personalen inte nödvändigtvis ha svenska som modersmål, säger Lindström. Det viktiga är att man kan betjäna på båda språken.
– Vi ser här att det finns goda möjligheter till språkbad. Attityden till båda språken ska också vara rätt. Vi har goda erfarenheter av enspråkiga som lärt sig det andra inhemska språket i både Pargas och Kimitoön. Så det vet vi att fungerar. Personalen ska ändå ha en stark grund från början, säger Lindström.
Ekonomiskt sett klarar sig Egentliga Finlands välfärdsområde också rätt så dåligt för tillfället. Finns det då en risk att svensk service hamnar på efterkälken då ekonomin går neråt? På det svarar Lindström att utvecklingen måste gå framåt hur som helst.
– Alla måste ju såklart dra sitt strå till stacken i ekonomiskt kärva tider, men samtidigt är tvåspråkigheten mycket viktig för vårt välfärdsområde. Det går inte heller att stoppa all utveckling trots ekonomin.
Vid omorganiseringen av den tvåspråkiga servicen ser Lindström ändå möjligheter för besparingar då arbetet effektiveras.
– Jag tror att vården då kan bli smidigare och lättare, säger Lindström.
