I utredningen kring den gasledning som skadades i Finska viken har blickarna de senaste dagarna vänt sig mot Asien.
I nuläget misstänks ett ankare från ett Hongkongflaggat kinesiskt fraktfartyg ha orsakat skadan på gasledningen Balticconnector natten till den 8 oktober. Gasledningen, en telekommunikationskabel mellan Estland och Finland och en telekommunikationskabel mellan Estland och Sverige orsakades skador inom loppet av endast några timmar.
Enligt experter som Yle har talat med är det uppenbart att fartyget inte har skadat gasledningen på order av kinesiska staten.
– Kina har aldrig militärt blandat sig i Europa och inte har landet något motiv för ett sådant sabotage heller, säger Lauri Paltemaa, professor i Östasienforskning vid Åbo universitet.
– Kina påverkar ekonomiskt i Europa. Ett sabotage av den här typen skulle vara en alldeles exceptionell historisk vändning, fortsätter han.
Utrikespolitiska institutets äldre forskare Jyrki Kallio är av samma åsikt.
– Ett tillslag i Europa är ytterst osannolikt. Kina kunde bete sig så här i Sydkinesiska havet, men inte i Finska viken, säger Kallio.
Den kinesiska säkerhetspolitiken är inriktad på landets närområden.
– Kina har väldigt lite fjärrverksamhet. Ett trick som det här passar inte alls in i Kinas utrikespolitiska profil, säger Paltemaa.
Kina ingen hjälpkarl åt Ryssland
Redan före Ukrainakriget – och ännu mer sedan dess – har man i USA oroat sig över att Kina och Ryssland kommit närmare varandra.
De experter Yle har talat med tror ändå inte att Kina kan agera i Östersjön på rysk begäran.
– Struntprat, säger professor Paltemaa direkt.
– Kina tar inte order från Kreml. De har inget att vinna och allt att förlora i en sådan operation. Varför i all världen skulle de vilja börja bråka med Nato långt borta i Europa? undrar professorn.
Forskare Jyrki Kallio påpekar att Kina de senaste månaderna har strävat efter att förbättra sina relationer till Europa.
– Kina vill slå in en kil i relationen mellan Europa och USA genom att närma sig Europa. Ett sabotage av den här typen skulle vara helt emot Kinas intressen, säger Kallio.
Paltemaa påpekar att Kina inte har gett något ordentligt militärt stöd till Ryssland i kriget mot Ukraina. Även med tanke på det är det ytterst osannolikt att landet skulle ställa upp som militär hjälpkarl i Europa.
En binge rubel åt en sjökapten?
Om Kina som stat alltså inte orsakade skadan på gasledningen är den enda förklaringen då att besättningen ombord har begått ett misstag?
Inte nödvändigtvis, säger professor Paltemaa.
Ryssland har bevisligen anlag för olika typer av sabotage i sina närområden.
En sjökapten kan också ha fått en binge rubel för att släpa ett ankare längs Finska vikens botten en bit.
– Den tanken är förstås bara en teori. Det finns uppenbarligen inga bevis för något sådant, säger Paltemaa.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Professori: Kiinan sekaantuminen kaasuputken katkaisemiseen olisi ”aivan poikkeuksellinen historiallinen käänne” av Jani Parkkari, Mika Hentunen och Sakari Nuuttila. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.
Klockan 22.25 uppdaterades artikeln med videoklippet med kommendör Perttu Trontti ur kvällens A-studion.